Efterhandsutvärdering Ålands mål 5b-program 1995-1999

ÅSUB har av Ålands landskapsstyrelse fått i uppdrag att göra en efterhandsutvärdering, ex post, av det åländska 5b-programmet för perioden 1995 * 1999. Programmet godkändes av EU-kommissionen i november 1995. ÅSUB har också ansvarat för en tidigare mellanutvärdering (mid-term) av programmet, en evaluering som publicerades i juni 1999 (ÅSUB Rapport 1999:8).

Mål 5b tillkom för att i första hand främja landsbygdsutvecklingen och minska beroendet av primärnäringarna. Det åländska programmet omfattar endast landsbygden, inte Mariehamn. Insatserna riktas mot tre egentliga prioriterade områden nedbrutna i åtta olika åtgärder:
1. Turism
1.1 Samarbete inom turistnäringen
1.2 Aktivitetsturism för olika målgrupper
2. Glesbygdsföretagande
2.1.1 Produktutveckling inom jordbrukssektorn
2.1.2 Främjande av företagande
2.2 Utbildning
3. Miljö och kultur
3.1 Hantverk
3.2 Ålands profil som miljö- och kulturlandskap
3.3 Utbildning

Programmet är med internationella mått litet, de totala omkostnaderna var enligt budgeten drygt 63 miljoner FIM varav EUs andel uppgick till 15,9 miljoner FIM.

De administrativa rutinerna och handläggningen av programhelheten är av avgörande betydelse för såväl projektaktiviteten som effekterna av hela programmet och dess åtgärder. Beträffande beslutsorganisationen för programmet kan konstateras att projektverksamheten kom förhållandevis bra igång i inledningsskedet av programmets genomförande. Här har säkert självstyrelsens korta beslutsvägar bidragit till det positiva resultatet. En annan viktig bidragande faktor är det förhållandevis aktiva näringslivet med utbredda småföretagartraditioner. I intervjuerna med projektägarna har framkommit att informationen och rådgivningen från tjänstemännen vid sekretariatet i stort sätt fungerat bra. Kompetensen vad gäller programmet som instrument för regionalpolitiska insatser har vuxit på alla nivåer och bland alla aktörer under denna för Åland första programperiod.

De synpunkter på administrationen som utvärderarna valt att lyfta fram handlar ändå i huvudsak om synen på programhelheten och nyttjandet av dess potential samt om projektutvecklingsfasen. Utvärderingsgruppen har betonat sex sådana svagheter. De flesta problem har kunnat åtgärdas under programmets slutskede eller inför den nya programperioden. Trots det kan dessa administrativa svagheter, i större eller mindre omfattning, ha haft betydelse för det här bedömda programmets framgång.

De tre första synpunkterna har framkommit från projektdragarhåll och berör i huvudsak problem i samband med projektfinansieringen. Hanteringen av projekt på endast ett års bas, utbetalning endast i efterskott som innebär likviditetsproblem samt oklar rollfördelning i programmets genomförande har försvårat projektens planering, finansiering och förverkligande. Dessa svagheter vittnar om att man inte helt förmått ta tillvara programmets styrande effekt.

Personalomsättningen vid sekretariatet har varit stor och kontinuiteten och informationen har i det sammanhanget varit dålig och de administrativa rutinerna bristfälliga. De projektutvecklande funktionerna borde enligt utvärderarna stärkas, många av stödobjekten är inte att betrakta som projekt i egentlig mening. Större innovativitet, ökat samarbete mellan aktörer och högre grad av synergi mellan åtgärderna efterlyses. Slutligen har uppföljningen av projekten inte varit tillräcklig. Erfarenheterna om styrkor och svagheter i projektens genomförande och utfall kommer därmed inte beslutsorganisationen till kännedom och har inte kunnat nyttjas i den fortsatta implementeringen av programmet. Uppföljningsdata finns på så vis inte heller tillgängliga för den beslutande myndighetens framtida bruk och bedömningar. Också här har den bristande helhetssynen på programmet spelat in.

Sammantaget har 157 projekt beviljats medel till ett totalbelopp om drygt 105 miljoner FIM, varav den offentliga delen uppgår till drygt 30 miljoner FIM. Det motsvarar ca 77 procent av den offentliga budgeten. De utbetalda medlen uppgick i april 2001 till 69 procent av den offentliga budgeten och fördelade sig på 135 projekt. Utvärderarnas bedömning om måluppfyllelsen är att den som helhet är god. De viktigaste resultaten och effekterna av programmet redovisas i sammanställningen nedan.

Som en sammanfattning av effekterna på programnivån kan konstateras att de verksamheter som genomförts inom ramen för programmet, på ett positivt och konstruktivt sätt bidragit till den strukturomvandling som för närvarande sker inom 5b-regionen. Draghjälpen från det gynnsamma konjunkturläget har gett programmet extra styrfart. Nya sysselsättnings- och inkomstmöjligheter har skapats, nya affärsidéer förverkligats och konkurrenskraften har stärkts. Arbetskraftens motivation och beredskap har förbättrats genom de kompetenshöjande insatserna. Natur- och kulturmiljön har utvecklats och synliggjorts och befolkningen i området har ökat under programperioden, något som i sig visar på att områdets attraktivitet förbättrats. Utvärderarna kan sammantaget konstatera att de tre strukturfonderna på ett gynnsamt sätt samverkat till programmets positiva effekter.

Den övergripande måluppfyllelsen för programmets resultat har av utvärderarna sammanfattats i följande tablå.

*) Den kvalitativa skalan: Ingen effekt, måttlig, god, och över målet

Effekterna och måluppfyllelsen varierar dock tämligen mycket mellan programmets olika prioriterade områden och åtgärder. Måluppfyllelsen är endast måttlig beträffande företagsetableringarna.

Trots att sysselsättningseffekten av programmet totalt sett bedömts nå över målnivån, inte minst när de indirekta effekterna beaktas, finns det en del grå moln. De arbetsplatser som tillfallit kvinnorna är under hälften både vad gäller de nyskapade och de bevarade platserna. Ett annat bekymmer utgör skärgårdsarbetsplatserna som till och med minskat under programperioden. De sysselsättningstillfällen som skapats i skärgården med bidrag från programmet är få. Den sviktande arbetsmarknaden får i sin tur effekter på det övergripande målet om att kunna bevara och öka bosättningen i skärgårdsregionen. Befolkningen har där minskat med ca 2 procent under programperioden.

På basen av vad som framkommit under den utvärderingsprocess som föregått den här rapporten vill utvärderingsgruppen lyfta fram följande huvudrekommendationer att beakta vid kommande strukturella och regionalpolitiska insatser på Åland. Rekommendationerna här är komprimerade, för en mera djupgående beskrivning hänvisas till kapitel 8 i huvudtexten.

I. De projektutvecklande funktionerna bör tydliggöras och stärkas i program-implementeringen. Flera innovativa försök och ökat samarbete efterlyses. Genom aktivare projektutveckling kan flera åtgärder kombineras i insatserna och därmed större synergieffekter nås.

II. Programmets styrande kraft bör nyttjas bättre och målen tydligare genomsyra programmets förverkligande. Särskilt de horisontella målen bör betonas mera i beslutsprocesserna.

III. En tydligare fördelning av roller och ansvar mellan de aktörer som på olika nivåer är delaktiga i programmet bör eftersträvas. All kunskap och kompetens bör tas till vara i genomförandet.

IV. Programadministrationens uppföljningsrutiner och hantering av indikatorinformationen bör utvecklas och systematiseras. Interna uppföljningar och utvärderingar för granskning av särskilda aspekter i genomförandet rekommenderas. Projektregistret bör kompletteras och revideras för att möta dessa behov.

V. För att effektivisera insatserna och betona de övergripande målen i projektverksamheten rekommenderas att framtida strukturella insatser på Åland koncentreras till färre och tydligare formulerade åtgärder med relevanta och väl genomtänkta mål.

VI. För att undvika onödig osäkerhet samt för att inte hindra projektens utveckling, genomförande och långsiktiga planering bör den programansvariga myndigheten skapa förutsättningar för att reservera projektmedel för flera år i gången samt fastställa generösare principer för förskottsutbetalningar.

Hela rapporten kan laddas ner här.