Ekonomisk översikt hösten 2026

Den ekonomiska utvecklingen har stärkts i våra närområden. Sverige har kommit långt i återhämtningen och även den finländska ekonomin växer igen. För Åland innebär det på sikt bättre förutsättningar för efterfrågan från både Finland och Sverige. Samtidigt är bilden mer blandad för de åländska hushållen och de företag som är beroende av deras konsumtion.

I korthet:

• Föreliggande konjunkturbedömning för den åländska ekonomin ligger nära den ÅSUB gjorde i våras. Förväntningarna på hushållens konsumtion och den därtill kopplade förbättrade situationen på arbetsmarknaden väntas dock gå långsammare och är osäkrare än i våras. Stora driftöverskott inom transportbranschen inverkar positivt på BNP och framför allt skatteintäkter under hela prognosperioden.
• Den globala ekonomin har hittills varit mer motståndskraftig än väntat, trots energichocken från konflikten i Mellanöstern och fortsatt handelspolitisk osäkerhet. OECD bedömer den globala BNP-tillväxten till 2,9 procent 2026 och 3,0 procent 2027. Samtidigt har högre energi- och råvarupriser ökat kostnadstrycket och bidragit till högre inflations- och ränteförväntningar.
• I Finland och Sverige väntas en fortsatt återhämtning, men utvecklingen är tydligt starkare i Sverige. Finlands BNP väntas växa med 1,6 procent 2026 och 1,8 procent 2027, medan motsvarande prognoser för Sverige är 3,0 respektive 2,4 procent. Hög arbetslöshet och fortsatt högt sparande håller tillbaka den finländska hushållsefterfrågan, medan hushållens konsumtion är en viktigare drivkraft i Sverige. För Åland innebär utvecklingen både ökade kostnadsrisker för sjöfarten och en gradvis starkare efterfrågan från närområdet.
• Det privata åländska näringslivets samlade omsättning ökade endast marginellt under första halvåret 2026, medan lönesumman ökade med drygt 4 procent. Jämförelsen påverkas dock av två fartygsförsäljningar under 2025. Rensat för den uppskattade engångseffekten tyder utvecklingen på en underliggande omsättningsökning på omkring 2 procent. Skillnaderna mellan branscherna är stora: vatten- och energiförsörjning, primärnäringar, personliga tjänster och övrig industri hade den starkaste omsättningsutvecklingen, medan transport, handel, bygg och livsmedelsindustri var svagare. Finans- och försäkringsverksamheten ingår inte i omsättningsjämförelsen, men sammantaget är bilden fortsatt relativt stark. Lönesumman ökade med 7,4 procent och i vårens konjunkturbarometer hörde branschen till de mest optimistiska inför det kommande året.
  Den starka omsättningsökningen inom vatten- och energiförsörjning bedöms till stor del hänga samman med högre energipriser. Utvecklingen i de mer hushållsnära och konjunkturkänsliga branscherna är fortsatt blandad. Hotell- och restaurangbranschens omsättning ökade med 2,5 procent och lönesumman med 6,7 procent, samtidigt som hotellövernattningarna ökade svagt. Handeln minskade totalt och detaljhandeln exklusive drivmedel backade med 0,7 procent. Byggbranschens omsättning var i stort sett oförändrad, men ökade bygglov och byggstarter visar tecken på lite högre aktivitet framöver, men bara inom industri- och lagerbyggnader, inte för bostäder.
• I augusti i år var den åländska inflationen 1,9 procent. Hittills i år ligger den genomsnittliga inflationen på 0,8 procent på Åland. Inflationen beräknas i år bli 1,5 procent då stigande räntor och bränslepriser trycker upp inflationen. Prognosen för 2027 och 2028 har höjts sedan i våras, och ligger nu på 1,9 respektive 2,1 procent.
   

Bensinpris och Euribor 2019–2026

Diagrammet visar hur både bensinpriset och 12-månaders Euribor – en vanlig referensränta för bostadslån, har vänt uppåt under 2026 efter lägre nivåer under 2025. För hushåll med lån och stora transportkostnader innebär det ett förnyat tryck på ekonomin. För företagen innebär högre räntor ökade finansieringskostnader, medan högre energi- och transportkostnader påverkar kostnadsläget mer direkt.

• I augusti var arbetslösheten 5,3 procent. Irankriget fortsätter att påverka hushållen negativt genom kostnadsökningar och osäkerhet. Detta innebär att vi i föreliggande rapport räknar med en svagare efterfrågan från hushållen än vad vi gjorde i våras. Den grundläggande bilden kvarstår dock: hushållens ekonomi stärks under prognosperioden, vilket på sikt väntas öka efterfrågan på arbetskraft i konjunkturkänsliga och arbetsintensiva branscher. Utgående från antagandet om att kriget i Iran blir relativt kortvarigt räknar vi med en arbetslöshet på 5,4 procent 2026, följt av 5,3 och 5,1 procent därpå följande år.
• Resultaten från ÅSUBs konsumentförtroendeundersökning är ungefär lika pessimistiska som i våras och det åländska konsumentförtroendet ligger nu lägre än för de finländska och svenska hushållen. De åländska, finländska och svenska hushållens totalindex dras alla ner av hushållens inställning till köp av kapitalvaror. Åland sticker dock ut avseende synen på utvecklingen av landets (Ålands) ekonomi om 12 månader, där de åländska hushållen fortsättningsvis är klart negativa medan övriga gått från att vara negativa till att vara neutrala.

Konsumentförtroende-index och nettotal för delfrågorna. Åland, Finland och Sverige, september 2026

De åländska hushållen är fortsatt försiktiga. Som diagrammet visar ligger det samlade konsumentförtroendet lägre på Åland än i Finland och Sverige. Skillnaden är särskilt tydlig i synen på Ålands ekonomi om tolv månader, där de åländska hushållen är klart mer negativa. När det gäller den egna ekonomin framöver är hushållen mer neutrala. Samtidigt är inställningen till större inköp försiktig på Åland liksom i Finland och Sverige. Det kan hålla tillbaka hushållens konsumtion och därmed efterfrågan inom bland annat handel, restauranger och andra tjänsteföretag på Åland.

• Skatteavräkningen 2025 beräknas ha ökat till cirka 137 miljoner euro (130 miljoner euro 2024). Ökningen förklaras främst av högre kapitalinkomstskatter, enskilda företags resultat höjer utfallet. Skatteavräkningen för 2026 och 2027 bedöms ha en något svagare utveckling, kapitalinkomstskatterna bedöms dock vara fortsatt höga. I år beräknas summan av avräkningen och skatteavräkningen växa något och uppgå till 365 miljoner euro, strukturella engångsförändringar i statsbudgeten höjer avräkningsbeloppet med drygt 15 miljoner euro. År 2027 bromsar sänkningen av skattesatsen för samfundsskatten från 20 till 18 procent utvecklingen. Det summerade utfallet för avräkningen och skatteavräkningen bedöms uppgå till runt 355 miljoner euro både 2027 och 2028.
   

Bedömningen har avslutats den 6 oktober 2026.