Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2009

Åland har ännu så länge klarat sig relativt sett bra under den djupa internationella lågkonjunkturen som började med finanskraschen hösten 2008. Krisen kommer dock framöver att påverka de åländska företagen, den offentliga sektorn och hushållen. Botten ser visserligen ut att vara nådd i den globala ekonomiska krisen, men Finlands återhämtning blir långsam och utdragen. Detta i sin tur innebär att Åland får räkna med eftersläpande negativa, indirekta effekter, exempelvis i form av en minskad avräkningssumma under flera år framöver.

Inkomstutvecklingen för landskaptet Åland

Landskapet Ålands budget finansieras till stor del av ett avräkningsbelopp på 0,45 procent av statens inkomster (exklusive upplåning). Då det ekonomiska läget i Finland snabbt försämrades hösten 2008 och recessionen fördjupades under vintern, påverkades avräkningsinkomsten negativt. Dessutom införde staten skattelättnader år 2008, som medförde att statens inkomster och sålunda avräkningsbeloppet minskade. Ålandsdelegationen var således tvungen att hösten 2009 skriva ned beloppet för år 2008 med cirka 5,5 miljoner euro, ett belopp som landskapet måste betala tillbaka. Avräkningsbeloppet för 2008 har fastställts till 199,3 miljoner euro och år 2009 beräknas klumpsumman sjunka till cirka 170 miljoner euro, för att ytterligare sjunka till runt 167 miljoner euro år 2010.

Som om detta inte vore nog. Den så kallade flitpengen, som blir aktuell då de i landskapet debiterade inkomst- och förmögenhetsskatterna överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt för hela Finland, kommer att minska avsevärt år 2008 och uppskattas uppgå till endast 3,1 miljoner euro. För skattegottgörelsen är systematiken sådan att 2008 års belopp tas upp i 2010 års budget. Orsakerna till den stora minskningen av skattegottgörelsen ifjol kan delvis förklaras med att de konjunkturkänsliga samfundsskatterna och kapitalinkomstskatterna minskade enligt preliminära uppgifter med hela 55 respektive 42 procent år 2008. Skattegottgörelsen för år 2009, som tas upp i 2011 års budget, uppskattas uppgå till runt 17 miljoner euro. År 2010 uppskattas beloppet åter sjunka, till runt 12 miljoner euro, vilket tas upp i 2012 års budget.

Inkomstutvecklingen för de åländska kommunerna

De åländska kommunernas ekonomi finansieras i huvudsak av skatteintäkter, landskapsandelar och olika avgifter. Skatteinkomsterna är den mest betydelsefulla inkomstkällan för kommunsektorn, medan landskapsandelarna utgör den näststörsta inkomstkällan.

Kommunernas skatteinkomster
En närmare titt på utvecklingen av de tre skatteslagen sammantaget visar att skatteinkomsterna år 2008 preliminärt minskade med tre procent eller 2,3 miljoner euro. Orsaken till minskningen är att kommunernas andel av samfundsskatterna minskade med nästan 55 procent eller med 6,2 miljoner euro. Förvärvsinkomstskatterna ökade däremot med nästan sex procent eller med 3,85 miljoner euro.

I år beräknas skatteinkomsterna sammantaget öka med sex procent. Förvärvsinkomstskatterna beräknas dock sjunka något, som ett resultat av utflaggningarna och avdragsförändringarna under året. Samfundsskatterna uppskattas uppgå till 10 miljoner euro, förutsatt att lagtinget höjer kommunsektorns andel av företagsskatterna från 22,03 till 32,03 procent. Om Lagtinget istället beslutar att bibehålla kommunernas andel av samfundsskatten på 22,03 procent, uppskattas samfundsskatterna år 2009 till knappt 6,9 miljoner euro.

År 2010 förväntas skatteinkomsterna totalt minska med 4,8 procent, eftersom både förvärvsinkomstskatterna och samfundsskatterna uppskattas sjunka. Förvärvsinkomstskatterna beräknas sjunka till cirka 68,4 miljoner euro (-1,6%) och kommunernas samfundsskatter uppskattas sjunka till 7,2 miljoner euro (-28%). Om Lagtinget beslutar att bibehålla kommunernas andel av samfundsskatterna på 22,03 procent, sjunker dock samfundsskatterna år 2010 till knappt fem miljoner euro.

Kommunernas inkomster från fastighetsskatterna är inte så stora (runt 1,5-1,6 miljoner euro), men de utvecklas stabilt.   

Kommunernas skattefinansiering sammantaget
Den totala skattefinansieringen, det vill säga skatteinkomsterna och landskapsandelarna (inklusive landskapsandelar i form av kompensationer) sammantaget, ökade preliminärt med 7,8 procent år 2008, trots att skatteinkomsterna minskade med tre procent. Landskapsandelarna för driften ökade nämligen med hela 38,8 procent eller 10,6 miljoner euro, som ett resultat av det nya landskapsandelssystemet, som innebär att kommunerna ska stå för en större del av investeringarna själva.

I år beräknas skattefinansieringen öka med sju procent eller 8,0 miljoner euro, förutsatt att kommunernas andel av samfundsskatten höjs från 22,03 till 32,03 procent. Skatteinkomsterna förväntas då nämligen öka med sex procent eller 4,6 miljoner euro och landskapsandelarna beräknas öka med 9,2 procent eller 3,5 miljoner euro. 

År 2010 förväntas dock skattefinansieringen minska med 2,0 procent på grund av lägre beräknade skatter, trots att vi har räknat med att landskapsandelarna ökar med 3,4 procent eller 1,4 miljoner euro. 

För mer information vänligen kontakta Katarina Fellman på telefon 25493.

Hela rapporten kan du läsa här.