Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland 2019

Ålands landskapsregering har gett Ålands statistik- och utredningsbyrå i uppdrag att analysera fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland. Syftet med utredningen är att ge ett brett faktaunderlag och en analys av fiskerinäringens betydelse för den åländska samhällsekonomin som underlag för utveckling av och prioriteringar inom näringen. Uppdraget omfattar en analys av yrkesfisket, fiskodlingen, fiskförädlingen och - handeln samt fisketurismen.

Fiskerinäringen den senaste tiden

Den åländska fiskerinäringen som helhet har under de senaste åren upplevt god försäljning och såväl omsättningen som lönesumman har över tid vuxit. Handels- och förädlingssektorn svarade år 2017 för majoriteten av omsättningen medan den största årliga procentuella omsättningstillväxten observeras inom delbranschen fiskodling, där omsättningen ökade med cirka 51 procent. Fiskerinäringen har under de senaste åren gynnats av bland annat ett högt världsmarknadspris på laxfiskar.

För de åländska företagen inom fiskerinäringen var den totala omsättning år 2017 cirka 150,8 miljoner euro enligt uppgifter från bokslutsregister. Viss verksamhet har dock skett utanför Åland, vilket betyder att den delen av verksamheten inte räknas med till Ålands förädlingsvärde. Under samma år uppgick lönesumman till cirka 9,4 miljoner och total 194 personer hade sin huvudsakliga inkomst från fiskerinäringen. Antalet personer med någon form av inkomst från fiskerinäringen är däremot betydligt högre.

Fiskerinäringens samhällsekonomiska effekter

BNP till baspris uppgick år 2016 till cirka 1 172 miljoner euro, av vilket fiskerinäringen svarade för cirka 16,9 miljoner euro. Fiskerinäringens direkta betydelse för den åländska ekonomin motsvarade således 1,4 procent under detta år. Trots att näringens bidrag till BNP inte är så stort visar den sig ha en större betydelse för den åländska skärgården. Fiskerinäringen utgör nämligen i genomsnitt över 40 procent av den totala omsättningen i skärgården och hade år 2017 en sysselsättningsandel på 13 procent inom det privata näringslivet i regionen. På fasta Åland var omsättnings- och sysselsättningsandelen betydligt lägre.

Fiskerinäringens betydelse för andra branscher har även analyserats genom att studera vilka ekonomiska kringeffekter den ger upphov till. Med hjälp av en Input-Outputmodell och en allmän jämviktsmodell (CGE) uppskattades kringeffekterna om fiskerinäringen skulle växa med 50 procent. Input-Output analysen visar att en tilläggseuro i produktionsvärde generar ytterligare 46 cent genom indirekta effekter och kringeffekter observeras i exempelvis branscherna transport och magasinering och kemisk industri. Effekten är större när vi granskar förändringen i förädlingsvärdet, medan sysselsättningen ökar något mindre. Enligt CGE-analysens resultat är de totala effekterna på förädlingsvärdet ungefär en fjärdedel mindre i CGE-analysen än i Input-Output analysen och de ekonomiska effekterna verkar i hög grad stanna inom fiskerinäringens branscher. Mindre kringeffekter observerades dock i ett antal andra branscher. Eftersom CGE-modellen tar i beaktande begränsningar i hur snabbt utbudet av arbetskraft kan öka blir även sysselsättningseffekten betydligt mindre. Utöver tillväxtscenariot användes CGE-modellen även för att testa effekterna av en negativ chock för fiskerinäringen. I det negativa scenariot var effekterna något starkare än i tillväxtscenariot.

Fisket står inför nya utmaningar - och möjligheter

Fångstvolymerna inom fiskebranschen har över tid ökat, främst på grund av stora fångster av strömming och vassbuk som landas i huvudsak utanför Åland. Fångstmängden landad på Åland var år 2018 cirka 204 ton och utgjordes främst av abborre, torsk och sik.

Det åländska fisket står inför nya utmaningar. Fisket efter kvoterade arter kommer att drabbas då ytterligare kvotåtstramningar för år 2020 blev ett faktum. Fångstvolymer av de kvoterade arterna kommer således att minska under det inkommande året, såvida inte kvothandel med fiskare i andra länder äger rum. Särskilt drabbade av kvotbeslutet är torskfiskare, vars framtid i dagsläget uppges vara oklar i och med beslutet om en nollkvot på riktat torskfiske för år 2020. Om kvotbeslutet står fast riskerar det att leda till ett bortfall av åländska yrkesfiskare. Utöver det är skador orsakade av säl fortsättningsvis ett stort bekymmer för åländska fiskare.

Ökat miljöfokus och efterfrågan på mer klimatsmart mat har lett till att nya möjligheter vuxit fram inom fisket efter icke-kvoterade arter. Det höga laxpriset har också sporrat fiskförädlings- och handelsföretags intresse för andra arter än lax. Nya livsmedelsprodukter har tagits fram som görs på olika slag av underutnyttjade arter. Småskalighet, årstidsvariationer i fångsstorlekar och säsongsbundenhet gör dock att fiske efter enbart icke-kvoterade arter inte är tillräckligt ekonomiskt lönsamt i dagsläget för att en fiskare helt ska kunna försörja sig på denna typ av fiske.

Produktionsökning inom fiskodling

Fiskodlingsverksamheten på Åland har över tid centraliseras, vilket är en trend som även observeras globalt. Denna utveckling har lett till större odlingsenheter, som i sin tur har medfört lägre transportkostnader inom branschen. Såväl produktionen som produktionsvärdet har över tid ökat (se Figur). Produktionens värde ökade speciellt mycket under år 2016 och 2017 till följd av det höga världsmarknadspriset på lax. År 2018 sjönk däremot produktionen och produktionsvärdet något. Produktionsökningen har skett bland annat genom effektivare foder och utfodringsmetoder då nya miljötillstånd inte beviljats. Svårigheter i att få ytterligare miljötillstånd begränsar branschens verksamhet och framtida expansionsmöjligheter. Ny lagstiftning och bestämmelser är en oroande faktor för fiskodlingssektorn och inom branschen anser man att förnyelsen av vattenlagen och dess utformning kommer att ha en avgörande roll för branschens framtid. En långsiktig vision och strategi för fiskodlingens framtid efterfrågas från branschens sida.

Figur. Fiskodlingarnas försäljning av lokalproducerad fisk (i ton) samt fiskproduktionens värde (euro, tusental) 1995 – 2018 (2018 års priser)

När det kommer till landbaserad fiskodling har satsningar på RAS-odlingar fortsatt i Finland. RAS-odlingarnas samlade nettoresultat tyder på att verksamheten i dagsläget inte är lönsam. Dock är produktionen i ett flertal av dessa odlingsenheter ännu i ett inledande stadium, vilket gör att en slutgiltig bedömning av de landbaserade enheternas ekonomiska lönsamhet måste utföras först om några år då enheterna är fullt utvecklade.

Fisketurism – en säsongsförlängare

Fisketurismen förlänger turistsäsongen och största andelen sportfiskare besöker Åland under hösten och våren. Sportfisketurister bidrar till Ålands ekonomi genom bland annat inkvartering i stugbyar, transport och ombordkonsumtion, livsmedelsinköp, restaurangbesök samt inköp av fisketjänster och fiskeredskap. Intresset för sportfiske uppges ha ökat och det finns goda möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Branschen lyfter fram att tydligare information om fiskeregler och fiskeområden, effektivare övervakning av fisket och bättre kontroller behövs för att utveckla fisketurismnäringen.

Fiskerinäringen i framtiden

Såväl fiskodlingsverksamheten som yrkes- och fritidsfisket utövas i ständig växelverkan med miljön och havets ekosystem. Verksamheterna påverkar havsmiljön och är även i sig beroende av friskt vatten och ett välmående hav, varför miljöaspekterna ständigt bör beaktas inom fiskenäringarna.

Flera trender som observerats på marknaden kan trots näringens utmaningar inom miljöområdet utgöra möjligheter för näringen. Skiftande preferenser hos konsumenter skapar nya möjligheter för fiskerinäringen i form av produktutveckling och miljöprofilering. Innovation och ökat samarbete med aktörer utanför fiskerinäringen i syfte att öka nyttjandegraden av fiskens rundvikt har burit frukt på andra håll och kunde således även vara en möjlighet för fiskerinäringen på Åland. Fiskodlare, -förädlare och -handeln ser även framtida tillväxtmöjligheter på den lokala marknaden.

Trots dessa positiva perspektiv finns det ändå områden och aspekter inom fiskerinäringen som står inför större utmaningar och kan komma att uppleva förändring. De största utmaningarna inom fisket är att få lönsamhet i verksamheten om ytterligare kvotåtstramningar blir ett faktum och hur sälens påverkan på fisket ska minskas. Nya regleringar och bestämmelser befaras begränsa fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter och långsiktighet efterfrågas när det kommer till en eventuell förnyelse av vattenlagen. Utöver det kan näringens utveckling påverkas även från externt håll. Eftersom stora volymer fisk och fiskprodukter exporteras blir utvecklingen i efterfrågan på nyckelmarknader som Finland och Sverige samt världsmarknadsprisets utveckling viktiga variabler när det gäller fiskerinäringens framtida ekonomiska utveckling.

Hela rapporten finns tillgänglig nedan:

Kontaktperson: 

Jouko Kinnunen

+358 (0)18 25494
jouko.kinnunen@asub.ax

Robin Lähde

+358 (0)18 25496
robin.lahde@asub.ax

Ämnesområden