Framtidens arbetsmarknad på Åland 2050
– sammanfattning från en fallstudie
Åland deltar tillsammans med Sverige, Norge och Island i forskningsprojektet Sustainable Nordic Remote Labour Markets (SUNREM). I projektet undersöker vi hur små arbetsmarknader i avlägsna områden påverkas av globala megatrender. Fokus ligger på demografiska förändringar, globalisering, teknikutveckling samt klimatförändringar och den gröna omställningen. Vi undersöker också hur ett hållbart deltagande på arbetsmarknaden kan skapas under dessa förutsättningar.
SUNREM-projektet (2023–2027) leds av Nordregio, ett nordiskt forskningsinstitut för tillämpad forskning inom regional utveckling, i samarbete med Universitetet i Akureyri på Island, forskningsinstitutet FaFo i Norge och Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB). Projektet delfinansieras av NordForsk.
I forskningsprojektet används både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av djupgående data- och modellanalys, intervjuundersökning och backcasting-workshop.

Denna webbpublicering sammanfattar resultatet från den kvalitativa delen (intervjuer och workshop). Resultatet från hela forskningsprojektet kommer att publiceras i projektets slutrapport under våren 2027 tillsammans med jämförande fallstudier från de andra regionerna.
För mer information om projektet och definitioner, se ÅSUBs tidigare webbpublikation om forskningsprojektet samt SUNREMs webbplats.
Hur ser en hållbar arbetsmarknad på Åland ut – och hur tar vi oss dit?
Bakgrund och kortfattade resultat från intervjuundersökning
Åland, liksom andra avlägsna arbetsmarknader runtom i Norden, karaktäriseras ofta av ett beroende av en eller få branscher och/eller arbetsgivare samt en obalans mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. På Åland ser vi för tillfället en något högre arbetslöshet – samtidigt som efterfrågan på arbetskraft inom vissa yrkesområden är fortsatt stor. Parallellt sker en snabb omställning där efterfrågan på vissa yrkesroller minskar, medan behovet av andra kompetenser växer. De globala megatrenderna, såsom åldrande befolkning, teknikutveckling och digitalisering, globalisering, klimatförändringar och den gröna omställningen, har stor påverkan på samhället och arbetsmarknaden, även i avlägsna områden.
Inom ramen för SUNREM-projektet utfördes en intervjuundersökning med representanter från olika delar av det åländska samhället under augusti 2024 – januari 2025.
De globala megatrenderna påverkar arbetsmarknaden på Åland
Enligt de intervjuade påverkar de globala megatrenderna arbetsmarknaden på Åland på flera sätt. Den åldrande befolkningen skapar ökad efterfrågan på vård och omsorg samtidigt som arbetskraften blir mindre och äldre. Teknologisk utveckling, särskilt digitalisering och AI, erbjuder nya möjligheter men medför också högre kompetenskrav och innebär ökad global konkurrens om arbetskraft. Globaliseringen gör Åland sårbart för ekonomiska svängningar, särskilt inom turism och sjöfart, men möjliggör också kompetensutbyte och rekrytering över gränser. Samtidigt påverkar klimatförändringar och den gröna omställningen både företag och arbetsmarknad genom nya krav, ökade kostnader och förändrade förutsättningar för exempelvis turism. Sammantaget innebär dessa trender både utmaningar och möjligheter för Ålands framtida arbetsmarknad.
Balans, kvalitet och attraktionskraft - centralt för en hållbar arbetsmarknad
För att vara en hållbar arbetsmarknad pekar forskningen på att det krävs en arbetsmarknad med balans mellan utbud och efterfrågan på jobb samt att det finns bra jobb med goda villkor. Därutöver framträder också att platsens attraktivitet spelar en central roll för att arbetsmarknaden ska vara hållbar.

De intervjuade bekräftar bilden av att det finns ett matchningsproblem på den åländska arbetsmarknaden. Trots en relativt diversifierad näringsstruktur är arbetsmarknaden liten, vilket begränsar karriärmöjligheter och rörlighet samtidigt som kompetensbrist gör att arbetsgivare ofta rekryterar utanför Åland eller sänker kompetenskraven för att få tag på arbetskraft. Unga har svårare att komma in på arbetsmarknaden, bland annat på grund av att utbudet av praktikplatser har försämrats och att kravet på meriter har höjts till följd av automatisering av enkla arbetsuppgifter.
Arbetsmarknaden är inte tillräckligt anpassad för personer med olika behov och kraven på att erbjuda attraktiva villkor såsom flexibilitet, distansarbete och meningsfulla arbetsuppgifter ökar. Småskaligheten i åländska företag ger möjlighet till snabbt avancemang, men kan också innebära arbetsuppgifter utanför den anställdas kärnkompetens.
Åland uppfattas som tryggt med hög livskvalitet och starkt entreprenörskap, men begränsas av ett beroende av ett fåtal större branscher, få karriärvägar och höga levnadskostnader i förhållande till lönenivåerna. Strukturella hinder som regelverk och tillgänglighet påverkar tillväxten. Samtidigt finns potential i nya branscher och fortsatt utveckling av utbildning och innovation.
Med detta som utgångspunkt genomfördes i december 2025 en workshop med så kallad backcasting-teknik. Backcasting är en strategisk planeringsmetod som tar sin utgångspunkt i en önskad framtidsvision och arbetar bakåt för att identifiera vilka steg som krävs för att nå dit. Detta i stället för att utgå från nuläget och planera framåt.
Syftet är att ta fram en vision för framtidens arbetsmarknad på Åland och identifiera vägen fram till visionen. Workshopen genomfördes tillsammans med en tvärsektoriell grupp av lokala representanter för landskapsregeringen, arbetsmarknad, utbildning, näringsliv (IT, bank/finans, sjöfart och industri), fackliga organisationer samt tredje sektorn. Tredje sektorn representerade NEETs, det vill säga unga som varken arbetar, studerar för examen, deltar i kursutbildning eller fullgör militär- eller civiltjänst. I gruppen fanns även inflyttade representerade.
Vision för en hållbar arbetsmarknad på Åland 2050
Utgående från diskussionerna och resultatet från backcasting-workshopen sammanfattas visionen för den åländska arbetsmarknaden enligt följande:
”Ålands arbetsmarknad 2050 är rörlig, inkluderande och diversifierad, med ett starkt dynamiskt näringsliv och aktiv samverkan mellan människor, företag och utbildning.
Här finns flexibla kompetensvägar samt goda karriär- och utvecklingsmöjligheter, i en trygg arbetsmiljö med attraktiva villkor, som möjliggör ett liv i balans.
Åland är tillgängligt, tätt sammanlänkat med omvärlden och en attraktiv plats att bo, leva och verka på, där livskvalitet, välbefinnande och mänskliga möten står i centrum.”
Visionen innefattar tre olika perspektiv på en hållbar arbetsmarknad. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av varje perspektiv.
1. Arbetsmarknad
” Ålands arbetsmarknad 2050 är rörlig, inkluderande och diversifierad, med ett starkt dynamiskt näringsliv och aktiv samverkan mellan människor, företag och utbildning...”
- Ett diversifierat och växande näringsliv med nya branscher, möjlighet för företag att expandera. Viktiga branscher: IT (som exportvara) och turism (som skyltfönster samt för transporter, attraktionskraft och ingångsjobb).
- Stark samverkan och aktiva nätverk mellan företag, utbildning och omvärld ger skalfördelar, flexibilitet och resiliens för förändringar.
- Enkel rörlighet över gränser – minskade hinder såsom skattegränsen runt Åland
- Inkluderande arbetsmarknad med låg långtidsarbetslöshet och goda möjligheter till attraktiva jobb
- Flexibel och behovsanpassad utbildning (både på gymnasie- och högskolenivå) som snabbt möter arbetsmarknadens krav.
- Hög rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden (lätt att byta jobb och att arbeta över gränser).
2. Jobb/arbetsvillkor
”...Här finns flexibla kompetensvägar samt goda karriär- och utvecklingsmöjligheter, i en trygg arbetsmiljö med attraktiva villkor, som möjliggör ett liv i balans...”
- Flexibla och trygga arbeten med goda utvecklings- och karriärmöjligheter, både lokalt och internationellt.
- Attraktiva löner och goda arbetsvillkor som lockar och behåller arbetskraft.
- Inkluderande arbetsplatser med strukturer för integration, mentorskap och gemenskap (även vid distansarbete).
- Balans mellan arbete och fritid samt anpassade arbetsroller för olika behov och livets olika skeden.
- Öppenhet för nya arbetssätt och möjligheter till kompetensutbyte mellan företag.
3. Plats/Attraktionskraft
”...Åland är tillgängligt, tätt sammanlänkat med omvärlden och en attraktiv plats att bo, leva och verka på, där livskvalitet, välbefinnande och mänskliga möten står i centrum.”
- Goda och hållbara kommunikationer – snabba transporter till och från Åland samt fungerande kollektivtrafik.
- Ett inkluderande och flerspråkigt samhälle där det är lätt att integreras. Det är lätt att leva och trivas på flera språk, men även lätt att lära sig svenska.
- Trygghet, välbefinnande och livskvalitet.
Vägen till visionen
Under backcasting-workshopen identifierade deltagarna konkreta åtgärder för att uppnå visionen 2050 samt vilka eventuella möjligheter och hinder som kan finnas på vägen. Åtgärderna skulle även ha en tydlig ansvarsfördelning samt placeras på en tidslinje. Tidslinjen delades upp i tre perioder: kort sikt (2026–2029), medellång sikt 2030–2039) och lång sikt (2040–2050). Deltagarna var överens om att de flesta föreslagna åtgärder kan ske på kort eller medellång sikt. För vissa mer långsiktiga åtgärder kan delmål genomföras på kortare sikt medan andra delar genomförs på medellång sikt.

Kort sikt (2026–2029)
På kort sikt föreslogs bland annat stärkt nätverkskultur mellan aktörer på arbetsmarknaden, flexiblare anställningsformer, lägre tröskel för inträde på arbetsmarknaden, ökad inflyttning och bättre integration, minskade skattegränshinder, ökad export samt bättre transportlösningar.
Ålands landskapsregering föreslås arbeta för att främja en starkare nätverkskultur mellan företag, branscher, offentlig sektor, utbildning och andra aktörer med syftet att öka kunskapsutbyte, kompetensutveckling, samarbeten och synergier. Nätverk av exempelvis yrkesgrupper kan leda till stärkt kompetens inom ett yrke på Åland och samtidigt skapa storskalfördelar. Branscher som har ett beroende av varandra kan samarbeta över företagsgränserna och Ålands Näringsliv föreslås då vara ett nav för samarbetet. Detta skulle kräva flexibilitet hos både arbetstagare och arbetsgivare med nya anställningsformer, exempelvis projektbaserad anställning eller anställning med flera arbetsgivare. En utveckling som skulle gå mot varaktiga anställningar framom varaktiga arbetsuppgifter. För arbetstagaren kan detta leda till större karriärmöjligheter och variation, men samtidigt behöver det finnas stödsystem och avtal som ger trygghet för arbetstagaren. Ett hinder och hot för nätverkskulturen är konkurrens mellan företagen samt att arbetsplatser kan försvinna till följd av synergieffekter.
För att fler ska få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, särskilt unga, inflyttade och personer med funktionsnedsättning, föreslås fler praktikplatser och traineeprogram samt mer flexibla anställningsformer. För att möjliggöra detta behövs incitament, exempelvis anställningsstöd eller ersättning för praktik eller korttidsarbete, eftersom många arbetsplatser saknar resurser för att handleda exempelvis praktikanter. Ung Resurs är en viktig aktör i detta sammanhang medan de stödformer som AMS och FPA kan erbjuda bör utvecklas och kompletteras. Målet är att alla ska få jobb utifrån sin förmåga. Landskapsregeringens stöd för sommarjobb för ungdomar, som administrerats av Ålands Näringsliv, föreslås fortsätta som ett viktigt led i att få in unga på arbetsmarknaden. Även civiltjänstgöring tas upp som ett förslag för att öka ungas delaktighet i och bidrag till samhället samtidigt som det ger ungdomar erfarenhet. Det efterfrågas även mer flexibla utbildningar som snabbt tillgodoser kompetensbehov (till exempel genom fler möjligheter inom läroavtal och öppna studier) och generellt ett större fokus på kompetens i stället för behörighet eller examen. Det ses som viktigt för Åland att skapa egen spetskompetens, och Grit:lab tas i det sammanhanget upp som ett positivt exempel på hur Åland byggt IT-kompetens. Det lokala utbildningsutbudet bör även fortsatt utformas strategiskt för att bidra till ekonomins och samhällets utveckling, såsom till exempel IT-utbildningarna tidigare bidragit till att forma näringslivet.
Åland behöver befolkningstillväxt och för att lyckas med det behövs både ökad inflyttning och en större satsning på integration för att inflyttade ska vilja stanna kvar. Åland anses vara en attraktiv plats att bo på med hög livskvalitet, men inflyttade behöver stöd för att komma in i samhället och gemenskapen. Mentorskap, ekonomiskt stöd, förenklad byråkrati och smidigare ingång till arbetsmarknaden ges som förslag. På det sociala planet efterfrågas mer gemenskap i till exempel föreningar, byar och kommuner. Ansvar och stöd bör delas mellan samhälle, arbetsgivare och andra aktörer, så att integrationen av en inflyttad arbetstagare inte blir en fråga för enskilda företag. Dessutom är det viktigt att inte bara arbetstagaren får integrationsstöd, utan också eventuell medflyttad familj. Att samordna barns fritidsaktiviteter med skola och tredje sektor är ytterligare ett förslag som lyfts. Dels för lättare integration, dels för att lösgöra mer tid för föräldrar till arbete eller egen fritid, något som både bidrar till livskvalitet och gynnar arbetsgivare. På sikt är det önskvärt att alla integreras på svenska för lättare social integration, men initialt behöver det finns möjlighet till integration på engelska, till exempel engelsk barnomsorg och skola, samt möjlighet till hemspråksundervisning som komplement.
Landskapsregeringen behöver fortsatt arbeta för att de hinder som skatteundantaget medför minskar och skattegränsen runt Åland osynliggörs. Det skulle underlätta för export, vilket deltagarna anser vara nödvändigt för att vidga marknaderna.
Snabbrutter, helst eldrivna, till och från Åland ses som en nödvändighet för näringslivet och för ökad inflyttning. Tekniken finns, men kräver stora investeringar i infrastruktur och elförsörjning.
Åland föreslås genom landskapsregeringen erbjuda sig att vara testområde för ny teknik. Det finns bra förutsättningar för fallstudier i och med storleken på samhället.
Medellång sikt (2030–2039)
På medellång sikt föreslås utvidgat stöd för att skapa nya näringar och företag. Detta kunde göras som ett samarbete mellan Ålands landskapsregering, Ålands Näringsliv, Högskolan på Åland och Företagsam skärgård. Den privata sektorn efterfrågar också mer övergripande transparens från offentlig sektor kring utveckling och visioner för att man i tidigt skede skulle kunna vara med och bidra med idéer och kunskap samt ha möjlighet att förbereda sig för kommande ändringar i lagstiftning och regelverk.
Landskapsregeringen i samverkan med Åland Living agerar aktivt för minskade gränshinder för arbetskraftens rörlighet som är en viktig faktor för samarbete över gränserna, inflyttning och kompetensförsörjning. Bland annat krävs bättre samordning av ländernas social- och sjukförsäkringssystem för att minska administrativa och praktiska hinder för personer som arbetar över nationsgränserna.
För arbetskraftens rörlighet och samarbete över gränserna föreslogs utöver eldrivna fartyg för snabba transporter till och från Åland även en satsning på elflyg eller förbränningsfria flyg.
Ålands landskapsregering tillsammans med det privata näringslivet föreslås ta täten och bli ett nav för den gröna omställningen, vilket skulle skapa både affärer och arbetsplatser men även platsmarknadsföring för Åland. Som ö-region kan Åland fungera som en lämplig testmiljö för nya lösningar. Den geografiska avgränsningen gör det enklare att följa effekter över tid, och Ålands småskalighet erbjuder bra förutsättningar för att genomföra pilotprojekt i en överblickbar kontext.
Nya, kortare, attraktiva utbildningar hos Ålands Yrkesgymnasium och Högskolan på Åland men även privata som berättigar till studiestöd behövs för att bemöta efterfrågan på arbetsmarknaden och tillgodose olika behov. Även bra möjligheter till omskolning senare i livet behövs i takt med arbetsuppgifter förändras samtidigt som pensionsåldern höjs och en persons tid i arbetslivet därmed förlängs.
Samordningen av aktörerna/huvudmännen inom Ålands välfärd, såsom organisationerna inom sjukvård, socialvård och arbetsmarknadsstöd utvecklas och stärks.
De föreslagna åtgärderna på kort och medellång sikt gällande integration leder på lång sikt (2040-2050) till att kommunerna bör få en mer aktiv roll och helhetsansvar över integration, både när det kommer till barnomsorg, skola och den sociala dimensionen för att möjliggöra förverkligandet av visionen.
Använd gärna fakta ur den här nyheten men kom ihåg att ange Källa: ÅSUB