Havsbaserad vindkraft på Åland - möjliga lokala sysselsättningseffekter

Den här rapporten analyserar ekonomiska effekter med fokus på lokal sysselsättning och Ålands arbetsmarknad om en etablering av havsbaserad vindkraft inom Ålands norra havsområden blir aktuell. Studien kartlägger den havsbaserade vindkraftverkens effekter för den lokala sysselsättningen under olika faser av etableringen, projektering, byggnation/installation samt drift och underhåll, samt inom vilka branscher som arbetsplatserna främst uppstår.

Huvudslutsatsen från rapporten är att sysselsättningseffekten av en havsbaserad vindkraftsetablering på Åland i hög grad är beroende av vilka policys, initiativ och strategier som blir aktuella i samband med projektet. Projektets tekniska dimensionering ger en övergripande ram för de möjliga sysselsättningseffekterna, men den reella effekten lokalt avgörs i hög grad av hur projektets drift, logistik och infrastruktur organiseras.

Studiens förutsättningar

Det bör betonas att rapporten inte tar ställning till hur sannolikt det är att en vindkraftsanläggning kan etableras i åländska vattenområden, utan endast diskuterar under vilka faser och i vilka branscher nya sysselsättningsmöjligheter kan växa fram om projektet med etablering av vindkraftverk skulle bli verklighet.

De studier som refereras för att ge sammanhang för rapportens resultat utgörs främst av studier från närområdet och norra delarna av Europa. Jämförelser mellan studier bör dock göras med stor försiktighet eftersom skillnader i definitioner, indata och modeller för beräkning kan vara stora. I linje med de flesta tidigare studierna använder den här rapporten sysselsättning mätt i årsverken per megawatt (MW).

Med lokala sysselsättningseffekter avses i den här rapporten effekter på Åland. Den åländska lokala ekonomin har i sammanhanget en begränsad skala. Analysen och beräkningen av de lokala effekterna i den här studien baseras därför på en bedömningsmetod, expertelicitering (Expert Elicitation), där experter har bedömt hur många årsverken som kan uppstå lokalt i projektets olika faser och inom vilka branscher. Omfattningen, utformningen och kraftverkens storlek är fortfarande inte fastställda, men havsplanen och generalplansutkastet ger ramar för såväl placering som utbyggnadens maximala omfattning. För att ha en gemensam grund fastställde experterna gemensamma utgångspunkter och antaganden för bedömningarna. Det bör betonas att antagandena inte utgör en prognos utan endast är ett gemensamt utgångsläge för experternas kalkyler.

I rapporten har bedömningen av sysselsättningseffekterna avgränsats till en havsbaserad anläggning som motsvarar cirka 1,3 gigawatt (GW). Detta till följd av att anslutningen till stamnätet begränsas av en effektgräns på just 1,3 GW per anslutningspunkt. Om utgångsläget är att ytterligare en anslutningspunkt kan göras tillgänglig längre fram kan experternas bedömningar ses som beräkningar för den första fasen av en eventuell mer omfattande utbyggnad av den havsbaserade vindkraften.

Policyberoende sysselsättningseffekter av havsbaserad vindkraft på Åland

Huvudslutsatsen från experteliciteringen är att sysselsättningseffekten av en havsbaserad vindkraftsetablering på Åland i hög grad är beroende av vilka policys och initiativ som blir aktuella i samband med projektet. Analysen visar på tre möjliga organisatoriska framtidsbilder eller scenarier: ett scenario med låg lokal integration, ett med partiell lokal integration samt ett där en servicehub kan växa fram på Åland.

Resultaten visar således att sysselsättningseffekten kan variera kraftigt beroende på hur projektets drift, transport och infrastruktur organiseras. Expertbedömningarna indikerar att en havsbaserad vindkraftsetablering kan resultera i ett intervall mellan cirka 300 och drygt 4 000 nya årsverken summerat för livscykeln [1], med en mediannivå som ligger omkring 1 000 årsverken. Merparten av sysselsättningseffekten uppstår i driftsfasen som varar längst, driftsfasen står för omkring fyra femtedelar av de lokala arbetstillfällena i medianfallet. Driftorganisationens lokalisering får därför särskilt stor betydelse för den långsiktiga sysselsättningen.

Omräknat per MW innebär detta en effekt på den lokala sysselsättningen på mellan 0,23 och 3,09 årsverken per MW. Medianvärdet på 1 000 årsverken över projektcykeln motsvarar 0,77 årsverken per MW. Resultatet ska tolkas i belysningen av att den lokala åländska ekonomin i sammanhanget är jämförelsevis liten. I studier från Ålands närområden har de direkta och indirekta effekterna på sysselsättningen sammantaget varierat från drygt 5 till knappt 17 årsverken per MW när all sysselsättning, även internationellt, beaktas. I en svensk modell från IUC, Sverige (2020) har de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna vid en fiktiv havsbaserad vindkraftsanläggning beräknats uppgå till sammantaget drygt 4 årsverken per MW. Generellt gäller att etablering av havsbaserad vindkraft är mycket mer arbetsintensiv och således skapar mer sysselsättning än etablering av landbaserade anläggningar.

Vilken nivå och vilket scenario som kan realiseras beror främst på tre faktorer:

1. Hur Åland integreras i projektets drift- och logistikstruktur
2. Om lokala aktörer kan kvalificera sig i upphandlingar och leverantörskedjor
3. Om energianslutningen till vindkraftparken eventuellt kan ske via Åland, vilket dock inte har betraktats som ett realistiskt alternativ i analysen. En avgörande faktor är således i vilken utsträckning Åland integreras i projektets drift- och logistikstruktur. Om driftorganisation och servicefartyg lokaliseras till Åland kan betydande sysselsättningseffekter uppstå. Om dessa funktioner i stället organiseras från andra regionala hubbar reduceras den lokala effekten betydligt. Både den offentliga sektorns och företagssektorns policyinsatser och strategier har betydelse.

Branschanalysen visar att sysselsättningseffekterna sprids över flera delar av ekonomin, såsom industri och infrastruktur, byggtjänster, finans- och företagstjänster och transport och logistik. Vissa branschkluster, särskilt transport, logistik och energiinfrastruktur, är dock avgörande för hur stor den totala lokala effekten kan bli.

Analysen visar således att sysselsättningseffekten av havsbaserad vindkraft i hög grad har ett policyberoende utfall. I viss utsträckning är även i vilken grad näringslivet kan tillgodogöra sig de förutsättningar som ges avgörande. För att möjliggöra ett scenario där Åland utvecklas till en servicebas för havsbaserad vindkraft förutsätts strategiska åtgärder. Den regionala servicebasen kan få betydelse även i närområdet, utanför Åland. När det gäller sysselsättningseffekter har dock endast den lokala inverkan bedömts i den här studien.

Bland de strategiska åtgärderna kan nämnas utveckling av hamninfrastruktur för servicefartyg och logistik, strategisk dialog med projektutvecklare och operatörer kring lokalisering av driftorganisation samt utbildningssatsningar och kompetensförsörjning inom området, till exempel inom teknisk drift och energisystem. Kompetens och mänskliga resurser behövs i varje del av värdekedjan. Andra strategiska insatser av betydelse kan vara utbyggnad av lager- och servicekapacitet kopplat till drift och underhåll, kompetensuppbyggnad inom lokala företag för att möjliggöra deltagande i upphandlingar, företagsfinansiering och därutöver planering för ett eventuellt inflöde av arbetskraft, inklusive bostäder, infrastruktur och samhällsservice.

Genom det här slaget av policyåtgärder kan förutsättningarna förbättras för att delar av projektets värdekedja ska kunna etableras lokalt och därmed bidra till långsiktig regional utveckling. Skillnaden mellan ett begränsat sysselsättningsutfall och ett regionalt servicehub-scenario avgörs i betydande grad av förberedelser i projektets relativt tidiga skeden. En tidig proaktiv och strategisk syn på näringslivsutvecklingen lokalt kan vara avgörande och bidra till att befintliga företag kan utveckla verksamheten för att möta de behov som en havsbaserad investering kan medföra. För att kunna dra fördel av den potential som en havsbaserad vindkraftsetablering kan medföra fullt ut i form av sysselsättning och företagsutveckling, fordras att företag har driv, möjlighet och incitament att engagera sig och investera i verksamheter som kan behövas i samband med etableringen.

Sysselsättningens ringverkningar

När det gäller sysselsättningseffekter tar rapporten också upp behovet av att beakta att ny efterfrågan på lokal arbetskraft kan medföra undanträngningseffekter, där nya arbetstillfällena fylls av personer som rekryteras från andra lokala verksamheter, och därmed skapar arbetskraftsbrist med stigande löner och kostnader. Vidare kan det noteras att åländska företag kan rekrytera delar av arbetskraften genom olika slag av tillfällig inpendling av kompetens. Ringverkningarna, eller de så kallade multiplikatoreffekterna, från det här slaget av stora investeringar kan därmed ofta vara avgränsade.

Ett lokalsamhälle som agerar aktivt kan även attrahera andra slag av initiativ och investeringar. Det kan handla om synlighet, men också om att visa på möjligheter som en större investering kan bidra med för samhället i form av arbetstillfällen, utveckling och innovationer. Ett samhälle som attraherar större investeringar kan även locka andra etableringar, kompetens, investeringar i bostäder och service och bidra till kedjeeffekter.

[1] Livscykeln är enligt antagandena för expertbedömningarna ca 38 år.