Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn våren 2001

Rapporten har producerats av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands Kommunförbund. Det huvudsakliga syftet är att förse de åländska kommunerna med aktuellt ekonomiskt underlag för en bedömning av sina framtidsutsikter med särskild hänsyn till de behov som framkommer i anslutning till den årliga budgetprocessen.

Rapporten inleds med ett kort sammandrag av det internationella konjunkturläget och en sammanfattning av läget inom den åländska ekonomin som helhet. Därefter följer en näringslivsöversikt som delvis presenteras regionvis, delvis kommunvis. Analysen är till stor del sammanställd på basen av en enkät bland de åländska företagen som utfördes i februari. Urvalet representerar ca 70 procent av det privata näringslivets arbetsplatsutbud på Åland.
Enkätinformationen kompletteras med månadsvis registerinformation om de mervärdesskatteskyldiga företagens omsättning, löneutbetalningar och förskottsinnehållning. I den senare delen av rapporten finns centrala nyckeltal för den kommunala ekonomin samt kalkyler över framtida inkomster samlad. Här finns uppgifter om hur ekonomin utvecklats under de senaste åren, om landskapsandelarna till kommunerna samt befolkningens utveckling per kommun. Här presenteras även en kalkyl för kommunernas skatteinkomster.

Den åländska tillväxttakten har sjunkit efter 1998. För år 1999 beräknas den reella tillväxten ha varit 4,5 procent och ifjol 3,3 procent. För innevarande år förväntas BNP-tillväxten åter stiga en aning, till runt 4 procent. Den offentliga sektorns bidrag till BNP-tillväxten ser ut att växa på bekostnad av den privata sektorn, vars tillväxt är avtagande.

ÅSUBs konjunkturbarometer som sammanställts på basen av läget i februari månad visar på en relativt försiktig hållning från företagens sida. Barometern bekräftar också den allmänna bilden av hur konjunktursvängningarna rör sig genom näringslivets olika grenar. För de branscher där exporten och försäljningen till icke-ålänningar är omfattande syns ett tydligt trendbrott i förväntningarna medan näringar med hemmamarknadsbas fortfarande har en relativt positiv syn på sina verksamhetsförutsättningar under de närmaste 12 månaderna.
Inom transportbranschen som på Åland domineras av sjöfarten återspeglas de beslut som fattats den senaste tiden och som berör näringen tydligt i barometersvaren. Här har skett ett klart trendbrott sedan höstens mätning. Utsikterna för branschens utveckling har vänts från en kraftigt negativ framtidssyn till en svagt positiv. Bruttomarginalen förväntas öka och lönsamheten förbättras märkbart. Av särskild betydelse torde här det nya kollektivavtalet vara.

Många frågor som rör sjöfartsnäringen väntar dock fortfarande på ett avgörande. De främsta av dessa frågor är kanske införandet av ett nettolönesystem för passagerarfartygen samt den så kallade tonnagebeskattningen. Utflaggningshotet är inte avvärjt. Inom fraktsjöfarten har förutsättningarna dock förbättrats avsevärt under det gångna året. Där tillämpas sedan halvårsskiftet senaste sommar en form av nettolön. Oberoende av vilken den exakta riktningen kommer att vara på de förändringar som sker inom framför allt färjrederierna framöver står det dock klart att sjöfartens bidrag till de kommunala skatteinkomsterna förväntas minska i varje tänkbart framtidsscenario. Även minskad köpkraft samt ringverkningarna i övriga delar av ekonomin får i förlängningen återverkningar på den åländska samhällsekonomin.

Den bedömning av konsekvenserna för kommunernas ekonomi på kort sikt som presenterats i den här rapporten är ändå ljusare än vad fallet var i samband med höstens lägesbeskrivning. Strukturomvandlingen har gått långsammare än vad som befarades då. Utvecklingen av den sammantagna skattefinansieringen uppvisar totalt sett en relativt stabil tillväxt i nominella termer. Ifjol var ökningstakten som helhet på samma nivå som inflationstakten, det vill säga ca 2,9 procent. Räknat per person blev den reella tillväxten dock svagt negativ. För nästa år beräknas tillväxten i skattefinansieringen bli större. Det allmänna avdraget som infördes år 1999 vägs upp av den nettoökning i landskapsandelarna som avdraget kvittas mot.

I ett längre perspektiv kommer kommunerna dock att få vänja sig vid lägre avkastning speciellt från samfundsbeskattningen. Det här samtidigt som lönevolymerna inom den kommunala sektorn vuxit snabbt och många investeringar fortfarande väntar på att förverkligas. Det ter sig som om staten tillsammans med sjöfartsbranschen mycket långt har kommunernas framtid i sina händer.

Om ytterligare information önskas eller om underlagsmaterial för de enskilda kommunerna intresserar går det bra att ta kontakt med Katarina Fellman, telefon 25493.

Läs hela meddelandet här.

Ämnesområden