Konjunkturläget hösten 2005

Den nya rapporten ger en översikt över konjunkturläget inom den åländska ekonomin samt utsikterna fram till andra halvan av nästa år - såsom läget ter sig i mitten av september 2005. Den innehåller också en genomgång av den globala konjunktursituationen samt konjunkturbilden inom de för Åland närliggande finska och svenska ekonomierna.

Det internationella konjunkturläget är fortfarande, trots rekordhöga oljepriser och naturkatastrofen Katrinas härjningar i USA, präglat av de senaste årens globala tillväxttrend. De kraftigt stigande energipriserna har hittills inte heller fått någon mer kännbar effekt på den internationella prisnivån. Trots dessa över lag positiva konjunkturindikationer räknar dock flertalet bedömare med en nedgång i den globala ekonomins tillväxttakt från fjolårets ca 5 % till i storleksordningen 4 % under innevarande och nästa år.

I Finland var det hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar som stod för stora delar av fjolårets med Euroområdets mått mätt goda BNP-tillväxt på 3,6 %. Trots en förhållandevis stark exportutveckling på tillväxtmarknaderna i Sydostasien och delar av Östeuropa och Ryssland, förväntas den finska konjunkturen mogna ut och BNP-tillväxten därmed dämpas under de närmaste åren. Någon mer kännbar konjunkturnedgång handlar det dock inte om, utan snarare en fortsatt tillväxt på nivån kring 2,0 - 3,0 % per år.

En snabbt växande export med sin bas i tillverkningsindustrin drev fram fjolårets svenska konjunkturuppgång. Andra delar av ekonomin är nu på väg att ta över som konjunkturlok i takt med att industrikonjunkturen mognar ut och exportutvecklingen blir något mer dämpad. Den allmänna bedömningen är att tillväxttakten för den svenska ekonomin under andra hälften av innevarande år kommer ligga på minst 3 procent (årsbasis). Den betydligt svagare inledningen på året drar dock ner tillväxtprognosen för 2005 som helhet till ca 2,5 %.

Efter en turbulent inledning på det nya millenniet med negativ tillväxt 2001-2002 och en kraftig återhämtning under 2003, ser det ut som den åländska ekonomin stabiliserats på en årlig tillväxtnivå kring 2 %. ÅSUBs prognos över BNP-tillväxten för i år ligger sålunda strax över och för nästa år strax under 2-procentsnivån. Detta är i och för sig något sämre än motsvarande prognoser för Finland och Sverige, men ändå en bit över prognosen för tillväxten inom Euroområdet.

Bilden av de dagsaktuella utvecklingsförutsättningarna inom den åländska ekonomin är splittrad och därför svårbedömd. Till den negativa sidan av konjunkturbilden hör framför allt den hårdnande konkurrensen och en vikande lönsamheten inom passagerarsjöfarten. En kombination av ökat utbud på tonnage, växande estnisk lågkostnadskonkurrens och reducerade marginaler i tax-free försäljningen har lett till att de åländska färje- och kryssningsrederierna ser ut att gå mot sitt första år någonsin då de samlade utgifterna överstiger de totala verksamhetsintäkterna. Även för den åländska fraktsjöfarten är situationen instabil. Särskilt den minsta tonnagestorleken skulle behöva förnyas för att klara den hårdnande konkurrensen. Detta kräver stora investeringar som rederierna har svårt att klara av, bland annat därför att regelverket för reservering av investeringsmedel fortsättningsvis är oförmånligt jämfört med konkurrerande flaggor.

Den mer positiva sidan av konjunkturbilden handlar om en inom det landbaserade näringslivet ändå rätt god aktivitetsnivå med nya företagsetableringar, få konkurser, hyfsad lönsamhet och god likviditet. Det här gäller framför allt den varuproducerande exportindustrin, den finansiella sektorn samt de mer kvalificerade delarna av servicenäringarna (företagstjänster, IT o. likn.). I kombination med en allmänt sett förhållandevis stabil efterfrågesituation inom stora delar av de övriga landnäringarna (byggsektorn, primärnäringarna, handel och privata tjänster) har detta hittills kunna väga upp nedgången inom sjöfartsekonomin och därmed säkrat tillväxten inom näringslivet. Trots gradvis åtstramning och under nästa år sannolikt avtagande expansionstakt, bidrar även den offentliga sektorn till en fortsatt - om än förhållandevis moderat - tillväxt inom den åländska ekonomin som helhet.

Sedan början av år 2000/2001 har arbetslösheten legat relativt stabilt strax över den internationellt sett låga tvåprocentsnivån. En svagt stigande arbetslöshetstrend, framför allt som en följd av ett minskande utbud av nya arbetsplatser, kan dock skönjas. I augusti var den öppna arbetslösheten 2,4 %, en uppgång jämfört med samma månad året innan på 0,1 procentenheter. Om man även inkluderar personer i sysselsättningsåtgärder stiger arbetslöshetsgraden till 2,6 %. Arbetslöshetsgraden varierar beroende på ålder och kön. Sålunda var männens arbetslöshet (inkl. sysselsättningsåtgärder) i augusti 2,8 % medan motsvarande siffra för kvinnorna stannade på 2,4 %. Arbetslöshetsproblem är störst i åldersgruppen under 25 år där arbetslösheten i augusti uppgick till 4,6 %.

I takt med den ökade EU-integrationen och tillkomsten av nya medlemsstater i Östersjöns närområde har karaktären på den åländska flyttningsrörelsen förändrats. Från att tidigare helt ha dominerats av nordiska flyttare, har under senare år inflyttningen till Åland fått ett växande inslag av icke-nordiska medborgare. Under fjolåret bestod sålunda hela 63 % av nettoinvandringen till Åland av personer med icke-nordisk bakgrund.

Den nya typen av invandring ser ut att ha lett till högre nettoinflyttning än vad som tidigare varit fallet vid liknande konjunkturlägen. I kombination med dagens låga arbetslöshet ger detta en prognos för årets nettoinflyttning på rekordhöga 250-personersnivån (230-270 personer). Från och med nästa sommar kommer det att bli ännu lättare att rekrytera arbetskraft från de nya EU-länderna eftersom kraven på särskilt tillstånd för att arbeta inom övriga EU då försvinner. Med hänsyn till ÅSUBs antagande om något svagare makroekonomisk tillväxt under nästa år, förutspås ändå ett jämfört med innevarande år något mindre flyttningsöverskott under 2006.

Närmare upplysningar om rapporten kan fås av Bjarne Lindström, tel 25492.

Hela rapporten kan du läsa här.

Ämnesområden