Kultur- och fritidsvanor på Åland 2025

I rapporten Kultur- och fritidsvanor framgår att personer bosatta på Åland i stor utsträckning umgås, tränar, besöker evenemang och reser utanför Åland på ett sätt som liknar tiden före pandemin. Den tidigare pandemiperioden innebar stora konsekvenser för utövandet av kultur- och fritidsaktiviteter, men nu ser vi en generell återgång till det tidigare mönstret.

Den här undersökningen om kultur- och fritidsvanor på Åland undersöker hur personer bosatta på Åland spenderar sin fritid, vilka aktiviteter de deltar i och vad de saknar i det befintliga utbudet av kultur- och fritidsvanor på Åland. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Ålands landskapsregering och har tidigare utförts 2001, 2008, 2014 och 2021. Utredningen från 2021 omfattade perioden under våren 2020 till våren 2021 och undersökte hur kultur- och fritidsvanorna påverkats av pandemin. I årets utredning ligger ett särskilt fokus på att undersöka om vanorna har återgått till läget innan pandemin.

Undersökningen bygger på svar från 549 personer som under våren 2025 deltog i en enkät om sina kultur- och fritidsvanor under det senaste året (våren 2024 till våren 2025). Nedan sammanfattar vi de viktigaste resultaten.

Utövandet av fritidsaktiviteter

I enkäten fick deltagarna uppskatta hur ofta de ägnat sig åt olika kultur- och fritidsvanor under de senaste tolv månaderna.

• Nästan samtliga studiedeltagare (98–99 procent) hade umgåtts med släkt eller vänner, sett på tv/film och använt mobil- eller smarttelefon på fritiden någon gång de senaste 12 månaderna.
• Fler än nio av tio svarande hade använt dator eller surfplatta på fritiden, promenerat eller stavgått, besökt café, lyssnat på radio eller podcast och använt sociala medier.
• De aktiviteter som pandemin påverkade negativt, som sociala och kulturella aktiviteter, samt vissa motionsformer, har generellt återhämtat sig till samma nivåer som innan pandemin.
   

De aktiviteter som högst andel svarande ägnar sig åt

Utöver en generell återhämtning efter pandemin är det några aktiviteter som är utmärkande i årets undersökning:

• Det blir allt vanligare att använda just sociala medier och det är nu fler som använder sociala medier än som ser på tv eller film i stort sett varje dag.
• Även styrketräning har ökat i popularitet. I årets undersökning svarade 30 procent att de styrketränar flera gånger i veckan, vilket är en fördubbling sedan förra undersökningen.
• Även meditation, mindfulness och annan mental träning ser ut att ha ökat i popularitet jämfört med tidigare undersökningar, medan det har blivit något mindre vanligt att vara ute med båt, motorcykel och (hus)bil.

Föreningsverksamhet och frivilligarbete

• Nästan två av tre svarande var medlem i minst en förening, vilket var vanligare bland äldre och bland personer bosatta i skärgården.
• Skillnaderna mellan kvinnors och mäns föreningsverksamhet har minskat något sedan tidigare undersökningar, framför allt genom att andelen föreningsaktiva män har ökat. Även bland personer som är bosatta i skärgården har andelen föreningsaktiva ökat.
• Idrottsförening är fortsatt den vanligaste föreningstypen.
• Knappt 40 procent av de svarande utför någon form av föreningsarbete eller ideellt arbete. Obetalt föreningsarbete eller volontärarbete är vanligare än betalt föreningsarbete.
   

Deltagande i evenemang på Åland och fritidsaktiviteter utanför Åland

• Museibesök, Skördefesten på Åland, Åland grönskar, Tall Ships Races och marknader var de populäraste evenemangen på Åland som störst andel svarande besökt. Flera av dessa hör även till de mest besökta i tidigare utredningar.
• Över lag ser vi en generell återgång även när det gäller evenemangsbesök, de som minskade till följd av pandemin är nu på samma nivå som i utredningen från 2014. Digitala musikkonserter, som blev vanliga under pandemin, har minskat markant i popularitet.
• Nästan nio av tio svarande har varit utanför Åland för fritidsaktiviteter. Det är en betydande ökning jämfört med utredningen från 2021, då endast drygt hälften varit utanför Åland på fritiden.
• De vanligaste anledningarna till åka utanför Åland är att besöka släkt och vänner och att shoppa, vilket även var de vanligaste anledningarna i de två tidigare undersökningarna. 
   

Utvärdering av fritid, begränsningar och inställning till utbudet av aktiviteter

• Tre av fyra är ganska eller mycket nöjda med den egna fritiden. Personer som är 65 år eller äldre hör till den grupp där störst andel är mycket nöjd med sin fritid. Ingen svarande var helt missnöjd med sin fritid.
• Tidsbrist är den vanligaste faktorn som begränsar en i utövandet av kultur- och fritidsaktiviteter, följt av brist på pengar och den egna hälsan.
• En majoritet är nöjda eller mycket nöjda med utbudet av fritidsaktivitet i den egna kommunen. De som är missnöjda lyfte bland annat fram att de saknade utrymmen för olika former av egenträning, såsom gym och motionsbanor, samt organiserade aktiviteter så som gruppträningar, kulturverksamhet och sociala utrymmen.
• Nästan en av fem skulle vilja ägna sig åt någon fritidsaktivitet som inte erbjuds på Åland idag. Här nämndes både olika idrottsformer (exempelvis motorsport, dans, mountainbikecykling) och kulturaktiviteter (till exempel möjlighet att gå på olika uppsättningar av musik, dans och teater, samt olika hantverkskurser).
   

Hur nöjd är du med din fritid?

Vad bör beslutsfattare satsa mer resurser på?

Omkring 130 personer bidrog med sina åsikter kring vad man bör satsa mer på. Här lyftes flera områden fram:

• Motions- och idrottsverksamhet, till exempel motorsport och utegym, samt satsningar på friluftsliv, bland annat i form av vandringsleder och promenadstigar.
• Kulturaktiviteter, både i form av olika kurser och evenemang, men även kulturhus och replokaler lyftes fram.
• Många betonade att mer resurser borde läggas på barn- och ungdomsverksamhet för att ge ungdomar en aktiv fritid och en god grund inför framtiden.
• Information om aktiviteter som ordnas behöver bli bättre och gärna samlas på ett ställe.
• Utöka kollektivtrafiken, speciellt kvällar och helger då bland annat ungdomar ska ta sig till sina fritidsintressen.
• Slutligen lyftes ett behov av att förbättra tillgängligheten, både gällande fysiska miljöer och i ökad anpassning av aktiviteter för till exempel barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Undersökningen visar att kultur- och fritidsvanorna på Åland i stort sett har varit stabila under det senaste decenniet, med undantag för pandemiperioden.

Detta och mycket mer finns att läsa i den bifogade rapporten.