På jakt efter tillväxt

Ålands statistik- och utredningsbyrå har av landskapsregeringens näringsavdelning fått i uppdrag att analysera de senaste årens utveckling för industrisektorn och vissa landbaserade tjänstenäringar samt deras utvecklingsförutsättningar framöver. Syftet med utredningen är att ge ett underlag för inriktningen på det näringslivsfrämjande arbetet som avses bli mer utvecklingsorienterat. Studien har haft som mål att, bland de landbaserade branscher som landskapsregeringen har möjlighet att stöda, försöka hitta de näringar som besitter en utvecklings- och tillväxtpotential. Uppdragsgivaren har dessutom avgränsat målet för studien så att primärnäringarna och den landbaserade turismen inte ingår den här gången, eftersom de nyligen har analyserats i andra rapporter. ÅSUB har således format uppdraget till en jakt på landbaserad ekonomisk tillväxt. Det här mot bakgrund av de näringspolitiska målsättningar som landskapsregeringen ställt upp och som det ingick i uppdraget att värdera.

I studien har vi lyft fram två former av tillväxtregimer. För det första den tillväxt som bygger på entreprenörskap och nyföretagande. Genom att nya företag startas skapas tillväxt i ekonomin. Den andra tillväxtformen bygger på tillväxt inom redan befintliga företag, företrädesvis inom de lite större företagen. Här handlar det snarare om företagsamma och idérika personer som driver på utvecklingen inom befintliga företag och koncerner. Vi har kallat dessa personer intraprenörer.

Rapporten har tydligt visat på att det inom de studerade branscherna förekommer tillväxt av båda formerna. Tiden efter halvårsskiftet 1997 har präglats av en hög ekonomisk aktivitet inom hela det åländska näringslivet. De branscher som varit i fokus för den här studien har därtill vuxit snabbare än näringslivet i genomsnitt både när det gäller omsättningen och lönesumman.

För att företag ska kunna växa krävs att de är konkurrenskraftiga, det vill säga att de har god produktivitet och innovationsförmåga, och därtill kanske en framgångsrik utvecklingsstrategi. Studien har visat på att det finns gott om konkurrenskraftiga företag inom alla de branscher som här varit i blickpunkten. Bokslutsanalysen visar att branscherna domineras av sunda företag. När det gäller framgång kan det vara en lyckad företagsstrategi som utgör skillnaden mellan ett företag som växer och ett företag som upplever stagnation.

Konjunkturbarometern och en förfrågan om företagens planer på lite längre sikt stöder den här bilden. Företagen inom de branscher som studerats har under de fyra senaste åren haft en genomgående positiv syn på företagets utveckling och faktorer som omsättning, lönsamhet samt nyrekryteringsbehov när det har fått bedöma utvecklingen under de kommande 12 månaderna. Även när företagen ombads bedöma utvecklingen på cirka fem års sikt uppgav företagen i de här branscherna att de tänkte satsa offensivt genom att söka nya marknader, förändra produktionsinriktningen och öka antalet anställda. Övriga industrin liksom företag som tillhandahåller personliga och företagstjänster var även mer offensiva än genomsnittsföretagen när det gäller investeringsplaner.

Mot bakgrund av den tillväxtbild som framträder i studien borde landskapsregeringen i sitt fortsatta arbete mot ökad tillväxt och breddad näringsstruktur skapa goda förutsättningar för tillväxt både genom nyföretagande och genom utveckling inom de lite större företagen. Landskapsregeringen har redan i dagsläget en kärnfull uppsättning övergripande mål för näringspolitiken. I rapporten har föreslagits hur de här målen kan formas till insatsområden med tydliga målnivåer. För varje område föreslås några kvantifierbara, och därmed även mätbara indikatorer. Indikatorerna ska fungera som verktyg, som gör det möjligt att fortlöpande följa upp om utvecklingen går i önskvärd riktning - mot målen.

En annan aspekt som framhålls är att tillväxtpolitiken till sin karaktär är genuint sektorövergripande. Det är därför av avgörande betydelse att landskapsregeringen lyckas samordna tillväxtmålen inom näringslivspolitiken med utvecklingen och tillväxtambitionerna inom övriga samhällsområden, och då kanske inte minst utbildnings-, bostads- samt finanspolitiken. Även regioner och länder konkurrerar på liknande vis som företag och branscher. Värt att tänka på är att ökad diversifiering ger minskad sårbarhet, medan specialisering ger styrka. Det gäller att finna balansen. En lyckad utvecklings- och tillväxtstrategi kan även för regioner och länder vara skillnaden mellan framgång och utveckling respektive stagnation.

Närmare upplysningar om rapporten ger Katarina Fellman (tel 25493). Frågor kring hur landskapsregeringen kommer att använda rapporten samt om landskapsregeringens fortsatta näringslivsfrämjande arbete besvaras av byråchef Linnéa Johansson vid näringsavdelningen (tel 25283).

Hela rapporten kan du läsa här.