Upplevd diskriminering i det åländska samhället 2025

Enligt rapporten Upplevd diskriminering i det åländska samhället sker de flesta fall av upplevd diskriminering på Åland i arbetslivet. De främsta orsakerna till den upplevda diskrimineringen är personens ursprung, ålder eller kön. Diskriminering upplevs i högre grad bland kvinnor, yngre personer, personer med annat modersmål än svenska och bland personer som tillhör en minoritet.

Undersökningen om upplevd diskriminering på Åland genomfördes hösten 2025 på uppdrag av Ålands ombudsmannamyndighet (ÅOM) i syftet att undersöka om det förekommer upplevd diskriminering i det åländska samhället, i vilket sammanhang som upplevelserna inträffar och vilka orsakerna är till upplevelserna. Undersökningen kartlägger också kännedomen om det rättsliga skyddet mot diskriminering och vilka åtgärder som önskas för att motverka diskriminering i samhället. Undersökningen är en uppföljning av tidigare studier som utförts 2007, 2010 och 2020 och bygger på enkätsvar kompletterade med intervjuer med privatpersoner och sakkunniga inom olika organisationer och myndigheter.

Andel som upplevt diskriminering

Undersökningens resultat visar att 36 procent av de svarade har upplevt diskriminering på Åland. Motsvarande andel 2020 var 33 procent. Andelen som upplevt diskriminering är signifikant högre bland kvinnor jämfört med män och bland yngre jämfört med äldre. Det är även högre bland de med annat modersmål än svenska jämfört med de som har svenska som modersmål samt bland de som anser sig tillhöra en minoritet jämfört med de som inte anser sig tillhöra en minoritet.

Andel (%) svarande som upplevt diskriminering på Åland efter kön, åldersgrupp och modersmål

Orsaker till upplevd diskriminering

Såsom i de tre tidigare diskrimineringsundersökningarna är könstillhörighet den enskilt vanligaste orsaken till upplevd diskriminering. Totalt 30 procent av de som har upplevt diskriminering, uppger könstillhörighet som en orsak. Därefter följer diskriminering på grund av ursprung/tillhörighet och åsikter/övertygelse.

De tio vanligaste orsakerna till upplevd diskriminering på Åland, andel (%) svarande som upplevt diskriminering

Om man däremot ser på alla svarsalternativ som har med ursprung att göra (det vill säga ursprung/tillhörighet, språk och utländskt namn) som en orsak, blir resultatet att 34 procent har upplevt diskriminering på grund av sitt ursprung. På samma sätt är andelen svarande som upplevt diskriminering, antingen på grund av för hög eller för låg ålder, sammanlagt 31 procent. Utifrån dessa grupperingar framstår orsaker som har med ursprung att göra som den vanligaste anledningen till diskriminering, följt av ålder och könstillhörighet.

Var upplevs diskriminering?

I samtliga tidigare diskrimineringsundersökningar har arbetslivet utgjort den vanligaste situationen för upplevd diskriminering och så är också fallet i denna undersökning. Nästan hälften (49 %) av de svarande som har upplevt diskriminering uppger att diskrimineringen skett på arbetsplatsen, medan 23 procent uppger att diskriminering har skett vid jobbsökning. Efter arbetslivet är de vanligaste platserna/situationerna för upplevd diskriminering inom hälso- och sjukvård (20 %), i butik eller vid köp av tjänst (17 %) samt i skolan eller inom utbildning (17 %).

De fem vanligaste sammanhangen där diskriminering upplevs på Åland, andel (%) svarande som upplevt diskriminering

Att berätta om diskrimineringen

Enkätsvaren och intervjuerna ger en entydig bild av att det är känsligt och svårt att berätta om den upplevda diskrimineringen. Många berättar för sina närmaste (familj och vänner) men få tar ärendet vidare. Undersökningen visar att man dels tvivlar på att det leder någonstans, och dels att det finns en rädsla för negativa konsekvenser, till exempel att bli stämplad som besvärlig eller att diskrimineringen förvärras. De svarande menar bland annat att det ofta handlar om strukturella problem.

I enkäten frågades om vilka positiva och negativa följder en anmälan av diskriminering tros kunna få. Resultaten varierar mellan de olika svarsalternativen, men generellt indikerar resultaten en mer pessimistisk syn på konsekvenserna av en anmälan bland kvinnor, bland de med annat modersmål än svenska, bland minoriteter och bland de som upplevt diskriminering. De mest troliga positiva konsekvenserna bland samtliga svarande är att samhället blir mindre diskriminerande och att andra i samma situation får det lättare. Den mest troliga negativa konsekvensen är att den som anmäler blir stämplad som besvärlig.

De svarandes kännedom om definition av diskriminering enligt lag har ökat från 60 procent 2020 till 74 procent i den här undersökningen. Dock har kännedomen om vilka myndigheter eller instanser man kan vända sig till vid upplevd diskriminering inte förändrats nämnvärt mellan åren. Endast kännedomen om fackliga organisationer har ökat något bland de svarande och framför allt bland kvinnor och bland personer med svenska som modersmål.

Undersökningen kartlade också vilka åtgärder som de svarande önskar ska vidtas för att främja mångfald och förebygga diskriminering. Enkätfrågorna handlar om vilken information lektionerna och undervisningsmaterialet i skolorna bör inbegripa samt om tillräckligt görs för att främja mångfald i skolan, på arbetsplatser och av lokala myndigheter. Över 90 procent av de som tagit ställning i frågan om undervisningsmaterialet anser att information om rasism och religioner ska finnas. Något lägre andel, drygt 80 procent anser att undervisningsmaterialet bör inbegripa information om kön och könsminoriteter samt om sexuella läggningar. Resultatet på frågan om mångfald visar att endast en av fyra anser att lokala myndigheter gör tillräckligt för att främja mångfalden. Även för skolan och arbetsplatsen finns förbättringspotential. De som upplevt diskriminering anser i signifikant lägre grad att det görs tillräckligt för att främja mångfald i skolorna, på sin arbetsplats och av lokala myndigheter, jämfört med de som inte upplevt diskriminering.

För att få en mer djupgående bild av hur diskriminering upplevs på Åland och vilka strukturella mekanismer som kan leda till fortsatt diskriminering, presenteras i rapporten öppna svar från enkäten tillsammans med material från intervjuerna. Dessa berör framför allt de vanligaste grupperna som enligt enkätsvaren upplevt diskriminering men även minoriteter som enligt forskning löper stor risk för att utsättas för diskriminering (personer med funktionsnedsättning och hbtqia+-personer). Resultatet över de vanligaste situationerna där diskriminering upplevs kompletteras också med intervjuer och öppna svar. I intervjuerna behandlades även tankar om anmälning av diskriminering samt förebyggande åtgärder för att motverka diskriminering.

Läs mer i rapporten (länk nedan).