Upplevd diskriminering i det åländska samhället år 2010

ÅSUB har på uppdrag av Ålands Diskrimineringsombudsman (DO) gjort en undersökning om upplevd diskriminering i det åländska samhället. Undersökningens första syfte är att kartlägga om det förekommer upplevd diskriminering på Åland och det andra syftet är att kartlägga ålänningarnas kännedom om det rättsliga skyddet mot diskriminering samt att se om det skett några förändringar gällande dessa frågor sedan den tidigare åländska diskrimineringsundersökningen gjordes år 2007.

Enligt undersökningens resultat kan vi konstatera att det förekommer upplevd diskriminering på Åland, då 28 procent av de svarande år 2010 uppgav att de har upplevt detta (jämfört med 30 % enligt 2007-års undersökning). Den vanligaste orsaken till diskriminering är ”könstillhörigheten” (att jag hade ”fel” kön i det aktuella sammanhanget), som i snitt 28 procent av de som upplevt sig diskriminerade kryssat för. Nästan hälften av de diskriminerade kvinnorna har svarat att de har upplevt sig diskriminerade på grund av deras könstillhörighet jämfört med sex procent av männen.

Den näst vanligaste orsaken till diskriminering är den diskriminerades nationella eller etniska ursprung, som 26 procent av de diskriminerade kryssat för. Det är signifikant fler män än kvinnor som upplevt sig diskriminerade på grund av nationellt eller etniskt ursprung.

När man ser på de svarandes ålder kan man konstatera att det speciellt är 30-39-åringarna som har upplevt sig diskriminerade, medan 60-69-åringarna är den åldersgrupp som minst har upplevt diskriminering. Speciellt många yngre svarande upplever sig diskriminerande på grund av sin ålder och sitt utseende.

I undersökningen delade vi även in de svarande i tre grupper enligt deras modersmål; de med svenska som modersmål, de med annat nordiskt modersmål och de med icke nordiskt modersmål. Nästan hälften av de svarande med icke nordiskt modersmål har upplevt sig diskriminerade på Åland, av dessa uppgav drygt 80 procent att de har blivit diskriminerade på grund av sitt nationella eller etniska ursprung, drygt hälften har kryssat för ”Att jag har utländskt namn” och drygt 40 procent ”Mitt språk” och cirka en fjärdedel ”Mitt utseende”. Hela 94 procent av de diskriminerade i den här språkgruppen har blivit diskriminerade fler än en gång och tre fjärdedelar har blivit det under det senaste året.

Nästan 40 procent av de svarande med annat nordiskt språk (i realiteten många finsktalande) har någon gång upplevt sig diskriminerade på Åland. Hela 60 procent av de diskriminerade i den här språkgruppen har uppgett ”Mitt språk” som orsak till diskriminering. Av de som upplevt sig diskriminerade i den här språkgruppen har 44 procent blivit diskriminerade fler än tio gånger, men över hälften uppgav att de blivit det för mer än tre år sedan.

Den vanligaste orsaken till diskriminering bland de med svenska som modersmål är könstillhörighet följt av ”Mina åsikter”, ”Min ålder”, ”Mitt ursprung”, ”Min hälsa” och ”Mitt språk”. Intressant att notera är att även svarande med svenska som modersmål har upplevt sig diskriminerade på Åland på grund av sitt språk: 14 procent av de med svenska som modersmål (som upplevt sig diskriminerade) har nämligen uppgett ”Mitt språk” som orsak till diskrimineringen.

Den överlägset vanligaste platsen där man blir diskriminerad är i arbetslivet, vilket nästan 70 procent av de diskriminerade har kryssat för. Den diskriminerade blir i första hand mobbad, men även arbetsrelaterad diskriminering är relativt vanlig. Över hälften av de diskriminerade har blivit mobbade och en fjärdedel har blivit bortsorterade då de sökte arbete, 17 procent hade lägre lön/sämre löneförmåner än andra med motsvarande arbetsuppgifter och 13 procent har inte blivit befordrade när de borde ha blivit det. Dessutom har en femtedel av de diskriminerade uppgett att de fått sämre villkor eller bemötande än andra vid köp av varor och tjänster, vilket är en signifikant större andel jämfört med år 2007 (14 %).

När det gäller det andra syftet med undersökningen ”Kartlägga ålänningarnas kännedom om det rättsliga skyddet mot diskriminering”, kan vi konstatera att 58 procent (lika stor andel år 2007) av 16-69 åringarna i undersökningen känner till definitionen av diskriminering. Dessutom känner en signifikant större andel år 2010 till att man kan anmäla diskriminering till diskrimineringsombudsmannen, 77 procent år 2010 jämfört med 71 procent år 2007.

Det är främst via medierna följt av släkt och vänner, i skolan och på internet som de svarande lärt sig det de kan om diskriminering. Andelen svarande som uppgett att de fått information om diskriminering på internet och av DO är signifikant större år 2010 jämfört med år 2007.

Om de svarande skulle bli diskriminerade skulle de i första hand vilja få information av DO (46 %) eller söka information på internet (34 %). Även andelen svarande som vill söka information på internet, om de blir diskriminerade, har ökat märkbart, från 29 procent år 2007 till 34 procent år 2010.

Slutligen kan vi konstatera att resultaten i de både åländska diskrimineringsundersökningarna i stort överensstämmer. Det har inte skett några större förändringar i mönstren från år 2007 till 2010, förutom att kännedomen om DO verkar ha ökat något och att fler använder internet då de söker information om diskriminering.

Hela rapporten kan du läsa här.

För ytterligare information om rapporten och dess resultat, vänligen kontakta Katarina Fellman på telefon 25492. För att få information om hur rapportens resultat konkret skall användas, vänligen kontakta DO Veronica Larpes-Papadopoulou på telefon 25565.