Utbildning och arbetsmarknad 2035

Vägarna till välstånd efter pandemin

På uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering har ÅSUB utfört en analys av utbildning och arbetsmarknad utifrån framtida tillväxtmöjligheter och utmaningar för den åländska ekonomin. Syftet med utredningen är att kartlägga det framtida behovet av olika utbildning på Åland fram till år 2035. Utredningen bygger vidare på den analys av megatrender som utfördes i samband med ÅSUBs tillväxtstudie 2019 (ÅSUB Rapport 2019:10).

I denna studie presenteras potentiella framtidsbilder baserat på tre olika makroekonomiska scenarier; ett basscenario, ett scenario för snabbare modernisering samt ett betonat av stagnation. Tillgången på högutbildad arbetskraft som en kritisk framtidsfaktor har särskilt beaktats i dessa scenarier, genom att variera antalet utexaminerade från Högskolan på Åland.

Basscenariot beskriver en gradvis återhämtning från coronapandemin under åren 2021-2024 följt av en period med relativt långsam tillväxttakt under vilken tillgången på arbetskraft växer långsamt. Moderniseringsscenariot drivs av en lyckad digitalisering av näringsliv och förvaltning vilket medför snabbare produktivitetstillväxt och exportframgångar. Pandemins negativa effekter ebbar ut snabbare och efterfrågan från turisterna ökar i snabbare takt. Övergången till en mer hållbar produktion ökar investeringstakten i samhället.

Stagnationsscenariot visar en långsammare återhämtning från coronakrisen. Turismen hamnar i en långvarig svacka och den tekniska förnyelsen och produktivitetsutvecklingen går långsammare än i de andra två scenarierna. Befolkningens genomsnittsålder stiger ännu snabbare än i basscenariot då flyttningsnettot av personer i arbetsför ålder minskar.

BNP-utveckling i fasta 2015-års priser, efter huvudscenario, milj. euro

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

Globala megatrender påverkar utvecklingen lokalt

De globala megatrenderna är den tekniska utvecklingen, omfördelningen av den globala ekonomiska makten från nordväst till sydost, den globala befolkningsutvecklingen samt klimatförändringen. Av dessa trender anser många internationella studier att den pågående tekniska utvecklingen, det vill säga digitaliseringen och automatiseringen, är den starkaste megatrenden. Artificiell intelligens och automatiseringen väntas få de största återverkningarna för den globala ekonomin, tillväxtförutsättningar för företag och efterfrågan på olika yrkesgrupper. Uppemot hälften av de arbetsuppgifter som finns på dagens västerländska arbetsmarknader kan vara borta eller förändras i grunden inom tio år som ett resultat av utvecklingen inom artificiell intelligens och automatiseringen, en förändring som berör många branschers befintliga yrkesgrupper och rekryteringsbehov. Den tekniska utvecklingen och förskjutningen av den ekonomiska makten bidrar till att andelen rutinartade jobb minskar, medan kraven på utbildning, kompetens och möjligheter till vidareutbildning av arbetskraften ökar.

Utmaningar i befolkningsstrukturen

För Ålands del finns stora utmaningar i befolkningsstrukturen. En åldrande befolkning är en gemensam utmaning för västvärlden, vilket innebär svårigheter bland annat med att få arbetskraften att räcka till för nödvändiga samhällsuppgifter. Tillgången på arbetskraft påverkas också av att det förekommer en ändring i attityden till arbete, unga vuxna stadgar sig allt senare och är mindre attraherade av heltidsarbete och fast anställning. Även etiska och sociala värden tenderar bli mer betydelsefulla för yngre arbetstagare. För Ålands del finns också stora utmaningar i att locka yngre personer att varaktigt bosätta sig i landskapet. Befolkningen lider också av ett kvinnounderskott, vilket bland annat visar sig i låga födelsetal. Kvinnor tenderar söka sig mer till storstäder vilken också ökar utmaningen för Åland.
De flesta studier över globala trender förutspår att flyttningsrörelserna fortsätter öka, i vår region sannolikt också från länder utanför Europa. Klimatförändringen kommer påverka både tillväxtens förutsättningar och befolkningsrörelserna. De indirekta effekterna av en marknad i omställning ses dock av många bedömare som mer betydande för näringslivet än de direkta klimateffekterna.

Högutbildad arbetskraft en framgångsfaktor

En högt utbildad arbetskraft är en fördel vad det gäller att klara omställningar och driver arbetsplatsernas innovationer och utveckling. Det är därför viktigt att skolor, universitet och vidareutbildning inom arbetsplatser verkar målinriktat. Flera utredningar har lyft fram satsningar på forskning och utveckling som faktorer för framgång i innovationsarbetet. Kompetensförsörjningen på Åland har hittills i hög grad varit beroende av våra närområden. En ökad konkurrens om högkvalificerad arbetskraft hotar försvåra den försörjningen och är ett ytterligare incitament för att öka utbildningsverksamheten lokalt.

En ökning av antalet utexaminerade från Högskolan på Åland ger i samtliga scenarier en positiv tillväxteffekt, som stärks över tid när andelen arbetskraft med högre kompetens ökar.

Branscher med efterfrågan på högre kvalifikationer är produktiva och deras exportmöjligheter växer mer än det minskade utbudet av lägre kompetens begränsar. Effekten syns i den gradvis ökande BNP-tillväxten. Denna effekt är större ju sämre det allmänna ekonomiska läget är.

Skillnad mot huvudscenariots BNP-utveckling när högskoleutbildningen fördubblas på Åland, procentuell avvikelse från motsvarande scenario

Figurens innehåll beskrivs i texten i anslutning till figuren

 

Studien visar på att Åland kan dra fördelar av att ta till sig ny kunskap och teknik för att försäkra sig en roll inom den framtida ekonomin samt gynna återhämtningen från coronapandemin. En välutbildad arbetskraft med relevanta kunskaper blir en allt viktigare framgångsfaktor vilket omfattar både det traditionella utbildningsområdet samt fortbildningar och det livslånga lärandet, där flera aktörer har viktiga roller att spela. Om utbildningen på Högskolan på Åland skulle utökas, vore det viktigt att delvis rikta om utbildningen till andra områden för att bättre balansera utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det vore utmärkt om dessa nya utbildningar skulle kunna bidra till en framgångsrik hantering av de globala megatrenderna.

Hela rapporten finns som pdf här nedan. Våra databaser innehåller också mera detaljerade uppgifter (se under Studie 2021).

Jouko Kinnunen

+358 (0)18 25494
fornamn.efternamn[at]asub.ax