Utbildningsbehov och arbetsmarknad 2025

Nyrekryteringsbehovet störst inom service, omsorg samt för olika typer av specialistyrken

I den här ÅSUB-rapporten redovisas resultatet av ett projekt med syftet att kartlägga utbildningsbehovet fram till år 2025. Rapporten med vidhängande databaser är även avsedd att kunna fungera som verktyg för uppdragsgivarens (Landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning) egna analysbehov. Den skall också kunna användas i anslutning till arbetet med utformningen och dimensioneringen av den framtida utbildningen på gymnasie- och yrkeshögskolenivå på Åland. På ÅSUBs hemsida finns därför databasmatriser från projektet utlagda och tillgängliga.

Scenarion för ekonomi och arbetsmarknad

I rapporten beräknas utvecklingen av det framtida kompetens- och arbetskraftsbehovet inom olika branscher och utbildningsnivåer utgående från tre huvudscenarier. Ett antal förändringar med mer betydande påverkan på den åländska ekonomin, och då framför allt sjöfartsbranschen, är beaktade i samtliga tre scenarier. Det så kallade svaveldirektivet kommer att träda i kraft i januari 2015 och beräknas höja sjöfartens bränslekostnader, hur mycket kostnaderna ökar varierar i scenarierna. Den övergång till tonnageskatt för fraktrederierna som sker under perioden 2012 till 2015 är också medtagen i kalkylen. Det första scenariot, det s.k. basscenariot, utgår i övrigt från att utvecklingen fortsätter i ungefär samma riktning och i samma takt som under det senaste decenniet. Här antas att nyckelfaktorer som flyttningsrörelsen, pensionsåldern och produktivitetsutvecklingen fortsätter enligt nuvarande trender fram till år 2025. De två andra scenarierna - tillväxt och avmattning - representerar dels en mera positiv tillväxt och utveckling av arbetsmarknaden, dels en försiktigare trend jämfört med basscenariot.

Fortsatt BNP- och befolkningstillväxt

Den ekonomiska tillväxtens främsta indikator är bruttonationalprodukten (BNP). I basscenariot ligger den framtida tillväxten i medeltal på jämna två procent. Tillväxtscenariot ger en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 2,5 procent, medan avmattningsscenariot resulterar i en snittväxt på 1,2 procent under 2011-2025.

Befolkningstillväxten har legat relativt stadigt kring 0,73 procent per år under perioden 1996-2012. I studiens basscenario ligger genomsnittet för den årliga befolkningsökningen kring 0,76 procent. En förklaring till den jämfört med BNP-ökningen betydligt snabbare befolkningstillväxten ligger i åldersstrukturen. Flyttningsrörelsestatistiken visar att de som går i pension inte är så benägna att flytta från Åland, varför de flesta av dem bor kvar efter att de lämnat arbetslivet. Däremot drar nya lediga arbetsplatser till sig inflyttare i de yngre arbetsföra åldrarna, vilket leder till befolkningstillväxt.

Försämrad försörjningskvot

Ett av undersökningens tydligaste resultat är att den andel av Ålands befolkning som är tillgänglig för arbetsmarknaden kommer att minska avsevärt under de kommande åren. Det här betyder att försörjningskvoten, mätt som förhållandet mellan de som är i arbetsför ålder och de som står utanför arbetskraften, kommer att stiga kraftigt under perioden fram till 2025.

Dämpad sysselsättningstillväxt

Ett annat viktigt resultat är att den tidigare relativt snabba tillväxten i sysselsättningen nu planar ut. Bakgrunden till den sannolikt mer dämpade sysselsättningsutvecklingen är det faktum att det är svårt att i dagsläget hitta någon riktigt säker tillväxtsektor av mer betydande storlek inom den åländska ekonomin. Bortsett från IT-branschen samt delar av industrin och tjänstenäringarna domineras nämligen den åländska arbetsmarknaden av mogna branscher och sektorer med förhållandevis begränsad tillväxtpotential.

Pensionsavgångarna skapar nyrekryteringsbehov

Scenarioresultaten visar vidare att den största delen av de kommande årens nyrekryteringsbehov beror på (pensions-)avgångarna från den åländska arbetsmarknaden (se tabellen nedan). Det finns dock vissa yrkesområden där efterfrågan på ny arbetskraft kommer att överstiga den som genereras av avgångarna, något som alltså leder till ökning av det totala antalet arbetsplatser. Hit hör framför allt olika typer av specialist- och expertyrken, delar av industrin och transportsektorn samt olika yrken inom service och omsorgssektorn.

Avgångar från arbetsmarknaden enligt de olika scenarierna

Nyrekryteringarna störst inom service, omsorg samt olika typer av specialistfunktioner

Samtliga tre scenarier pekar i riktning mot en fortsatt, om än i varierande grad, tillväxt i rekryteringsbehovet av arbetskraft inom vård, service, handel, administration. Som framgår av diagrammet nedan gäller detta även för efterfrågan på olika typer av specialister och experter.

Rekryteringsbehov enligt bassenario enligt yrke, personer i genomsnitt

Utbildningssystemet täcker behoven upp till gymnasialstadienivån

Om man vänder blicken från befolkning, arbetsmarknad och sysselsättning för att istället fokusera på själva kärnan i utredningsuppdraget – utbildningsbehoven fram till år 2025 – så visar resultaten att dagens utbildningskapacitet i stort sett täcker in behoven upp till gymnasienivån. För arbetskraften med den högre utbildningsnivån är situationen närmast den omvända. Här täcker den egna åländska utbildningskapaciteten, oavsett scenario och kön, bara 25 till 30 procent av arbetsmarknadsbehovet i slutet av den studerade perioden.

Inflyttning av personer med högre utbildning viktig

Flyttningsrörelsen har sedan länge haft – och kommer under den studerade perioden att fortsätta ha – stor betydelse för Åland. Utfallet av samtliga scenarier visar sålunda att en väl fungerande arbetsmarknad – särskilt vad gäller högre utbildad arbetskraft – är beroende av fortsatt nettoinflyttning. Flyttningsrörelsen fungerar som en ”arbetsmarknadsbuffert” där variationerna i flyttvolymen minskar de konjunkturbetingade fluktuationerna i belastningarna på det åländska utbildningssystemet.

Nyrekryteringsbehov av högutbildade kvinnor

Resultaten visar också att rekryteringsbehovet av arbetskraft med högre utbildning är större för de yrkesområden som dominaras av kvinnor än för motsvarande ”mansyrken”. Däremot ger scenarioresultaten, särskilt mot slutet av perioden, ett högre rekryteringsbehov i typiska mansyrken med lägre utbildningskrav än för de typiska ”kvinnoyrkena” på motsvarande utbildningsnivå (se figuren nedan).

Rekryteringsbehovet under bassenariot enligt utbildningsnivå och kön

Tre utbildningspolitiska utmaningar

Mot bakgrund av de befolknings- och arbetsmarknadsuppgifter, ekonomiska trender och scenarioresultat som framkommit i studien, kan tre typer utbildningspolitiska utmaningar skönjas. Dessa kan sammanfattas i tre nyckelord: flexibilitet, strukturanpassning och policysamverkan.

Den första av dessa handlar om behovet att öka anpassningsbarheten och möjligheten att på ett flexibelt sätt möta olika krav på det åländska examensutbudet. Det här gäller såväl dimensioneringen som inriktningen på de olika utbildningarna. Näringslivets behov av arbetskraft inom olika yrkes- och kompetensområden varierar påtagligt med konjunkturen. Behovet av ökad flexibilitet i utbildningssystemet härrör också från det faktum att rörligheten mellan olika yrkeskarriärer är omfattande och sannolikt också ökande.

Den andra utmaningen, behovet av en långsiktig genomtänkt strukturanpassning av utbildningsutbudet, handlar om medvetet strategiska val av vilken typ av utbildningar som Åland med beaktande av sina specifika förutsättningar och behov skall satsa på – och vilka det är bättre att överlåta till olika alternativ utanför Åland.

Den tredje stora utmaningen gäller behovet av ökad samverkan med politikområden utanför utbildningssektorns eget omedelbara ansvarsområde. Utbildningen är nämligen en viktig del av ett betydligt bredare policyfält där olika politikområden i största möjliga utsträckning bör samordnas för att säkra en för åländska behov rätt anpassad och väl utbildad arbetskraft.

Rapporten kan du läsa här.

För mera information om rapporten, kontakta Jouko Kinnunen (jouko.kinnunen[at]asub.ax)

Publicerad 11 oktober 2013

Ämnesområden