Utvärderingen av LBU-programmet för Åland 2014–2020. Årsrapport med tematiska fördjupningar 2018

Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Åland år 2014-2020 har som mål att bidra till en hållbar ekonomisk och smart utveckling som fokuserar på produktivitet och miljömässig hållbarhet och skall ge lönsamma och livskraftiga lantbruksföretag, ett aktivt lantbruk och en attraktiv landsbygd. Programmet omfattar totalt en budget uppgående till 58,5 miljoner euro.

Syftet med den löpande utvärderingsprocessen är att förbättra kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse vad gäller förverkligandet av programmet. Syftet är också att utvärderingsresultaten skall ge värdefull information inför planering och genomförande av framtida landsbygdsutvecklingspolitik. Utvärderingen skall bidra till ett bättre riktat stöd för landsbygdsutvecklingen inom ramen för programmet och stödja en gemensam läroprocess.

Utvärderingen har genomförts genom en kombination av metoder. Primära metoder för genomförandet av utvärderingen är analys av statistiska underlag och strategiska dokument, intervjuer med och insikter från tjänstepersoner på landskapsregeringen, projektkoordinator och andra personer engagerade inom Leader Åland, stödmottagare samt lantbruks- och förädlingsföretagare.

På Åland finns det sammanlagt runt 400 aktiva lantbrukare, med en medelålder på 52 år. 137 lantbruksföretag är primärproducenter av ekologiska produkter. Analysen av lantbrukets utveckling sedan 2016 visar bland annat att lantbrukets strukturomvandling har fortsatt under programperioden, och att intäkterna från lantbruksprodukter ökade under 2016 så att de återgick till samma nivå som 2014 (inflationen beaktad). Utöver en analys av olika näringsgrenar konstateras att den åländska livsmedelsindustrin har trots de utmanande förutsättningarna det senaste året haft en relativt god trendmässig ökning av omsättningen.

Den tematiska fördjupningen om de icke-produktiva investeringarna ramas in av insikter om jordbrukets miljöeffekter. Fördjupningen belyser också varför det är en relativt låg grad av icke-produktiva investeringar, och hur det skulle kunna bli fler sådana projekt.

Den tematiska fördjupningen om sårbarhet, riskfaktorer och riskhantering inom lantbruket har gjorts mot bakgrund av en målsättning och kunskap om resilienta, motståndskraftiga regioner och fokuserar på sådana risker som knyter an till lantbrukssektorns ekonomiska välmående. Fördjupningen, som fokuserar på både lantbruks- och förädlingsföretag, ger fördjupad förståelse av de lantbrukspolitiska, marknadsmässiga, produktionsmässiga och finansiella riskerna på Åland.

I slutsatserna gällande miljöförbättrande åtgärder konstateras att dialogen mellan personer inom landskapsregeringen och Leader i stort är god, vilket är en god grund att arbeta vidare på. Utvärderingen visar också att det är en mängd olika aspekter som påverkar varför det är en låg grad av icke-produktiva investeringar. De främsta anledningarna, som också är utmaningar att arbeta vidare med för en hållbar landsbygdsutveckling på Åland, är regler och villkor för Leader och icke-produktiva investeringar, uppfattningar om Leader, och engagemang för frivilligt arbete. Det är viktigt att genomförandeorganisationen arbetar med att upprätthålla en positiv och stolt bild av det arbete som pågår. Arbetet med landsbygdsutveckling, Leader och icke-produktiva investeringar är viktigt för Ålands långsiktiga hållbarhet. Även om det är förhållandevis lite medel som avsatts till Leader sett till programmet som helhet visar de avslutade och pågående Leader-projekten att även med små medel kan man göra stora saker.

Den fördjupande analysen visar att potentiella positiva miljöeffekter av de projekt som erhållit stöd för icke-produktiva investeringar är: bättre vattenkvalitet i och med minskade kväve- och fosforhalter; ökad biologisk mångfald; lärande om växter och natur i den lokala miljön; och anpassning till klimat och lokal miljö. För en med detaljerad utvärdering av de miljömässiga effekterna av specifika projekt, skulle miljöövervakning i relation till projekten behövas.

Slutsatserna gällande sårbarhet, konkurrenskraft och innovationer inom lantbruket framställer bland annat att det är viktigt att se hur sårbarhet och resiliens är två olika sidor av mynt: ökad resiliens är en väg att minska sårbarhet på Åland. Det finns goda förutsättningar att vidareutveckla externa länkar till kompetens och marknader, eftersom Åland redan idag har en hög exportandel och omfattande extern samverkan.

Genom att prisbilden den senaste tiden haft en positiv vändning inom flera produktionsinriktningar finns idag förutsättningar att analysera möjligheterna för branschen i ett bredare innovationsperspektiv. Med breda innovationsbegrepp avses innovationer som inte nödvändigtvis inbegriper stora investeringar i anläggningar utan förnyelse som på andra sätt kan bidra till utveckling, t ex genom högre kvalitet, energieffektivisering eller nya marknadssegment. Till följd av jordbruksföretagens trängda ekonomi är analyserna av de ekonomiska förutsättningarna i samband med lån och stöd för investeringar inom sektorn extra omsorgsfulla. Företagarna upplever sig ifrågasatta och avsaknaden av framtidstro för branschen är påtaglig. Vägledning för att förebygga och ge stöd vid akuta likviditetsproblem efterfrågas. Genomförandeorganisationen kunde här ha en roll i att bidra till att bygga upp en större tillförsikt igen.

Slutligen framställs ett antal rekommendationer av utvärderingsteamet:

  • Rekommendation 1: Resursfördelning i balans med ökat ansvar angående Leader.
  • Rekommendation 2: Validera den långsiktiga miljöövervakningen med mätbara indikatorer på EU-nivå.
  • Rekommendation 3: Kommunikation till stödmottagare angående icke-produktiva investeringar.
  • Rekommendation 4: Mer fokus och fart på åtgärderna rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster samt kunskapsöverförings- och informationsåtgärder.
  • Rekommendation 5: Mer fokus på lantbrukets infrastrukturella förutsättningar.
  • Rekommendation 6: Lärseminarium med experter från Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (ENRD).

Hela rapporten finns att läsa på länken nedan.

Kontaktperson: 

Katarina Fellman

+358 (0)18 25492
katarina.fellman@asub.ax

Ämnesområden