Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2020

Allmänt om undersökningen

Syftet med undersökningen är dels att ge en bild av vad ålänningarna utövar för fritidsverksamheter på och utanför Åland, dels att ge en uppfattning om vad ålänningarna saknar i utbudet på Åland. I årets rapport som omfattar perioden våren 2020 – våren 2021 läggs särskilt fokus på hur vanorna har förändrats under coronapandemin.

Mobil-/smarttelefonen används ofta under fritiden

Den aktivitet som utövas oftast på fritiden är att använda mobil-/smarttelefon. Näst vanligast är att använda dator eller surfplatta. Den tredje vanligaste aktiviteten är att använda sociala medier, vilket är nära kopplat till de två tidigare nämnda aktiviteterna. Den fjärde vanligast aktiviteten är att titta på TV eller film hemma. På femte plats kommer den första aktiviteten som inte kräver någon teknisk utrustning, nämligen att promenera eller stavgå. Efter det följer att lyssna på radio/podcast och att läsa böcker eller tidskrifter.

Coronasituationen har huvudsakligen lett till ett minskat utövande av kultur- och fritidsaktiviteter

Coronasituationen har i huvudsak lett till minskad utövning av kultur- och fritidsaktiviteter. Både kvinnor och män upplevde att pandemin i genomsnitt minskat utövandet av kultur- och fritidsaktiviteter, men det finns tydliga skillnader mellan könen och inom olika fritidsaktiviteter. Pandemins effekter skiljer sig även åt bland annat mellan de olika åldersgrupperna.  

Fyra övergripande fritidsområden sticker tydligt ut vid analysen om coronasituationen haft en tydlig negativ inverkan på hur ofta aktiviteterna inom området utövas. Dessa är 1) Sociala aktiviteter 2) Musik, dans och teater 3) Besök och övriga aktiviteter (exempelvis besökt marknad, auktion, loppmarknad, utställning) samt 4) Idrotts- och motionsutövning. Inom samtliga grupper har kvinnorna i högre utsträckning upplevt en större negativ effekt av coronasituationen än männen.

Samtidigt har coronasituationen också lett till ökad aktivitet inom vissa områden. Detta är tydligast inom området användning av medier och spel. Särskilt kvinnornas användning av medier och spel har i genomsnitt ökat på grund av coronasituationen. Också när det gäller utövandet av friluftsaktiviteter, har kvinnors utövande i genomsnitt ökat något medan männens aktivitet har minskat marginellt.

Om vi i stället granskar hur de olika åldersgrupperna (16–24, 25–44, 45–64 samt 65+ år) har svarat kan vi konstatera att coronasituation särskilt minskat på utövningen av fritidsaktiviteter bland personer som fyllt 65 år. Den äldsta åldersgruppens utövande av musik, dans och teater hade i genomsnitt påverkats mer negativt av pandemin än övriga åldersgrupper. Inom området Besök och övriga aktiviteter hade personer som fyllt 65+ påverkats signifikant mera negativt än de två yngsta åldersgrupperna (16–24 och 25–44 år). Åldersgruppen skiljde sig även åt när det gällde områdena Hem- och familjeliv samt Friluftsaktiviteter. Medan utövandet för övriga åldersgrupper i genomsnitt har ökat till följd av coronasituationen har pandemin minskat på utövandet dessa aktiviteter bland personer i åldern 65+.

Pandemin har i genomsnitt lett till minskad idrotts- och motionsutövning. Personer i den yngsta åldersgruppen (16–24 åringar) verkar i större utsträckning än andra åldersgrupper ha upplevt att pandemin minskat på deras idrotts- och motionsutövning. Samtidigt har användningen av medier och spel i genomsnitt ökat mest inom den åldersgruppen.

Mindre träffar med släkt/vänner och mera TV-/filmtittande hemma på grund av pandemin

Nästan alla svarande (97 procent) har under våren 2020 – våren 2021 umgåtts med släkt eller vänner. Pandemin verkar däremot ha påverkat hur ofta man umgåtts. I årets undersökning uppgav cirka 45 procent att de umgåtts med släkt eller vänner minst en gång per vecka medan motsvarande andel i ÅSUBs fritidsvaneundersökning 2013 var 61 procent.

De sociala aktiviteterna, såsom umgås med släkt och vänner, träffas på lokal, besökt café och träffas på stan, är det området som påverkats mest negativt av coronasituationen. Hela 72 procent anger att de upplever att coronasituationen minskat på deras utövande av sociala aktiviteter, av vilka 42 procent anger att de sociala aktiviteterna minskat mycket på grund av pandemin. Det är särskilt kvinnornas sociala aktiviteter som minskat på grund av pandemin. Nästan varannan kvinna (49 procent) och var tredje man (33 procent) upplevde att coronasituationen hade minskat mycket på deras utövning av sociala aktiviteter.

De som upplevt en ökning i användning av medier och spel nämner i första hand att TV- och filmtittandet i hemmet har ökat som följd av coronapandemin. Användningen av dator och surfplatta samt mobil-/smarttelefonen har också ökat på grund av pandemin, ett flertal har svarat att användningen av sociala medier har ökat. Spelandet av både dator-/TV-/mobilspel samt bräd-/strategispel och pusslande uppges också ha ökat enligt en del svarande.

Färre hade besökt evenemang och muséer - liknande situation för anläggningar med inomhusverksamhet

År 2020 blev ett väldigt annorlunda år för evenemangssektorn. Ett stort antal evenemang har varit tvungna att ställas in på grund av coronasituationen och de evenemang som genomfördes var få till antal och präglades ofta av någon form av restriktioner. Andelen som besökt de olika evenemangen minskade i regel jämfört med 2013. Andelen som besökt olika muséer har också i de flesta fall minskat från 2013. 

Gymmen och Mariebad besöktes i genomsnitt färre gånger per månad jämfört med undersökningen för 2013. Särskilt här kan pandemin ha haft en påverkan. Styrketräning (exempelvis på gym), gruppträning och simning/vattengymnastik uppges ha påverkats negativt av coronasituationen. I övrigt har besök på anläggningar med inomhusverksamhet i de flesta av fallen minskat jämfört med nivån 2013 medan anläggningar med utomhusverksamhet inte uppvisar samma tapp. Restriktioner har påverkat hur anläggningarna har fått hålla öppet och hur många som fått vistas på samma plats, vilket i sin tur begränsat möjligheten att utöva fritidsaktiviteter i anläggningarna.

Nära två tredjedelar av ålänningarna var nöjda med sin fritid - dock tydlig minskning från tidigare undersökningar, särskilt bland personer som bor ensamma

Andelen som var nöjda med den egna fritiden låg på en betydligt lägre nivå än vad som uppmättes i ÅSUBs fritidsvaneundersökningar 2013 och 2008, 65 procent av de svarande i årets undersökning uppgav att de var mycket nöjda eller ganska nöjda med den egna fritiden. Motsvarande andelar i de tidigare undersökningarna var 80 procent år 2013 och 76 procent år 2008. En jämförelse med materialet från 2013 tyder på att andelen nöjda minskat kraftigare bland personer som bor ensamma än bland personer som bor tillsammans med någon.

Figur. Andel nöjda med den egna fritiden bland personer som bor/inte bor ensamma år 2013 och 2020 (andel svarande i procent).

Olika faktorer begränsar olika åldersgrupper 

Hela 77 procent av de svarande uppgav att coronasituationen har begränsat deras utövande av fritidsaktiviteter. Även tidsbrist (28 procent) och brist på pengar (13 procent) var relativt vanliga orsaker. Endast sju procent uppgav att ingenting begränsat deras utövande av fritidsaktiviteter. 

Tydliga åldersmönster observeras när det gäller faktorer som begränsar fritidsaktiviteterna. Tidsbrist är exempelvis en begränsande faktor som är vanligare bland de två yngre åldersgrupperna (16-24 och 25-44 år) än inom de två äldre (45-64 och 65+ år). Även brist på pengar är en faktor vars begränsande effekt tenderar att minska med åldern: Personer som fyllt 65 nämnde penningbrist som en begränsande faktor i klart mindre utsträckning än övriga åldersgrupper. Hälsan och bristande fysisk tillgänglighet var i stället oftare begränsande faktorer för de som fyllt 65 år.

Ett resultat att uppmärksamma är även att yngre i betydligt större utsträckning än äldre uppfattar brist på umgänge som en begränsande faktor för sina fritidsaktiviteter. Att uppleva brist på umgänge som en begränsande faktor var betydligt vanligare bland 16–24 åringar än bland de andra åldersgrupperna. De som bor ensamma anger i högre utsträckning brist på umgänge som begränsande faktor jämfört med de som bor tillsammans med någon. Personer som bor tillsammans med någon begränsas i stället oftare av tidsbrist.

Kvinnor utförde klart mer hemarbete än män

I undersökningen fanns även en fråga om obetalt arbete. Som obetalt arbete räknas hemarbete, ta hand om anhöriga samt frivilligarbete. I genomsnitt uppgav respondenterna att de har satt 12 timmar per vecka på hemarbete, två timmar på att ta hand om anhöriga och cirka en timme på att utföra frivilligarbete. Den överlägset största delen av det obetalda arbetet utgörs av hemarbete. Inom kategorin finns tydliga skillnader mellan könen. Kvinnor utförde i genomsnitt 16 timmar hemarbete per vecka medan genomsnittet för männen var cirka sju timmar per vecka. 
 

Hela undersökningen finns som pdf nedan.

Kontaktperson: 

Robin Lähde

+358 (0)18 25496
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden