Arbetsmarknadsbarometern 2021

I denna rapport redovisar ÅSUB en prognos över rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden fram till våren 2022. Resultaten presenteras per bransch och per yrkesgrupp för den privata sektorn, samt efter arbetsgivarsektor och yrkesgrupp för den offentliga sektorn. Arbetsmarknadsbarometern har tagits fram på uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Ålands Arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS).

Informationen i arbetsmarknadsbarometern baseras dels på några frågor som ingår i den årliga konjunkturenkäten till den privata sektorn, som skickas till ett representativt urval åländska företag (av vilka 279 företag, 85 procent svarade), dels från en arbetskraftsenkät som i mars skickades ut till i princip hela den åländska offentliga sektorn. Samtliga bedömningar gäller tolv månader framåt från den period då svaren lämnades in.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under perioden våren 2021 till våren 2022 präglas av en rejäl volymtillväxt och ett avsevärt ökat rekryteringsbehov från ifjol. I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym öka med 260 årsverken, eller 2,1 procent. Trots att den förväntade tillväxten i personalvolymen till antal är stor kompenserar den inte för bortfallet som pandemin inneburit.

Om man ser på den privata och offentliga sektorn separat kan man konstatera att det i huvudsak är inom den privata sektorn ökningen sker. I år väntas en ökning med 248 årsverken (motsvarande 3,0 procent av den sysselsatta arbetskraften). I fjol minskade sysselsättningen kraftigt inom det privata näringslivet då pandemin slog till. En liten ökning väntas även inom den offentliga sektorn, motsvarande 12 årsverken (0,3 procent av den sysselsatta arbetskraften), men tillväxttakten fortsätter att avta.

I år motsvarar det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden 878 årsverken eller 7,2 procent av arbetsstyrkan, att jämföra med 564 årsverken (4,7 procent) för ett år sedan. Det är huvudsakligen inom det privata näringslivet som förväntningarna har ökat och vi ser i år mer positiva förväntningar på innevarande år i de flesta branscher.

Av det totala rekryteringsbehovet kommer enligt prognosen motsvarande 592 årsverken att behövas inom det privata näringslivet (7,3 procent av arbetsstyrkan i sektorn), vilket är mer än en dubblering i jämförelse med behovet i fjol. Här bör påpekas att rekryteringsbehovet mer än halverades i fjol och låg på en mycket låg nivå. Liksom förväntningarna på personaltillväxten är även rekryteringsbehovet relativt sett störst inom branscherna transport och hotell och restaurang. Inom den offentliga sektorn är det förväntade rekryteringsbehovet oförändrat från ifjol och väntas motsvara 285 årsverken (7,0 procent av arbetsstyrkan).

Rekryteringsbehovet av service- och försäljningspersonal förväntas öka

Efterfrågan på i det närmaste samtliga aggregerade yrkesgrupper väntas öka under perioden våren 2021-våren 2022. Efterfrågan på service- och försäljningspersonal, som inom näringslivet minskade rejält förra året, ökar avsevärt och är i år den mest efterfrågade yrkesgruppen. I år väntas efterfrågan på service- och försäljningspersonal motsvara 319 årsverken, vilket är betydligt mer än den förväntade efterfrågan 2020 (141 årsverken). Ökningen i efterfrågan sker inom den privata sektorn. Till de mest efterfrågade yrkesgrupperna inom service- och försäljningspersonal hör i år serveringspersonal, restaurang- och storhushållspersonal samt försäljare och butiksinnehavare. Rekryteringen av dessa tre yrkesgrupper sker i första hand inom transport-, hotell- och restaurang- samt handelsbranschen. De två förstnämnda branscherna har varit hårt drabbade av coronapandemin och många har förlorat sin anställning under coronatiderna. Vissa delar av handelsbranschen har också påverkats starkt negativt av pandemin.

Den näst mest efterfrågade yrkesgruppen i år är specialister (148 årsverken), vars efterfråga de två senaste åren har varit stabil men som minskar i år. Den övergripande yrkesgruppen i fråga är den enda av de övergripande yrkesgrupperna som minskar enligt årets arbetsmarknadsbarometer. Minskningen i efterfrågan av denna aggregerade yrkesgrupp sker i första hand inom den privata sektorn (från 85 årsverken 2020 till 62 årsverken 2021), men även den offentliga sektorn uppvisar i år ett minskat behov av specialister (från 94 årsverken 2020 till 86 årsverken 2021). Till de mest efterfrågade specialisterna hör specialister inom systemarbete, specialister inom naturvetenskap och teknik samt specialister, databaser, -nätverk och systemprogram

Samtliga branscher förväntar sig tillväxt i personalstyrkan fram till nästa vår

Tillväxtförväntningarna på det privata näringslivets personalstyrka har i år ökat rejält från fjolårets negativa förväntningar och samtliga branscher förväntar sig en tillväxt i personalstyrkan fram till våren 2022. Trots en ökning i personalstyrka väntas sysselsättningsnivån inte nå upp till nivån före pandemin.

Inom branscherna transport och kommunikation samt hotell och restaurang är förväntningarna på personalstyrkans tillväxt mest positiva. Transportbranschen omfattar företag inom både sjö- och landtransport. Bägge branscher påverkas stort av turismen, en näring som bromsade in världen över förra året med anledning av coronaviruset och de restriktioner som infördes för att bekämpa virusets spridning. Resultaten tyder på en gradvis återhämtning fram till nästa vår.

Branscherna övrig industri och personliga tjänster, som i fjol hade starkt negativa förväntningarna på personalstyrkans tillväxt, väntar sig nu en ökning i personalstyrka.

Andra branscher som hade negativa förväntningar i fjol men som nu förväntar sig en personaltillväxt är primärnäringarna, livsmedelsindustrin, vatten och el samt handel.

Branscher inom det privata näringslivet som i fjol förväntade sig en ökad personalstyrka gör även så i år. Till dessa branscher hör bygg, företagstjänster och finans- och försäkring. De två senare nämnda branscherna förväntar sig en större tillväxt än i fjol medan byggbranschens tillväxt är något mindre än i fjol.

IT-personal upplevs fortfarande som svåra att rekrytera inom näringslivet

Spridningen mellan branscherna är stor gällande vilka yrken som upplevs vara svårast att rekrytera till företagen. Specialister, system-/webbutvecklare och personal inom IT nämns i årets enkät av ett flertal branscher. Detta var fallet även i fjolårets arbetsmarknadsbarometer.

Bland de yrkesinriktningar som framhålls som svårast att få tag på för arbetsgivarna inom landskapssektorn finns specialsakkunniga bland annat inom museisektorn, databaser, -nätverk och systemprogram samt bokföring och redovisning. Utöver det nämns byrå-, avdelnings-, myndighetschefer, m.fl., instruktörer, vägunderhållsarbetare, samhällstekniska ingenjörer samt fordonsingenjörer som svårfyllda positioner.

Från den kommunala sektorn framhålls även detta år yrken inom vård och omsorg. Närvårdare och barnträdgårdslärare nämns av respondenterna. Förutom dessa uppges även specialister inom miljö och avfall, kockar, planerare, sjukskötare och psykologer vara svåra att rekrytera.

Flera av grundskolorna uppger att det kommer att bli svårast att rekrytera klasslärare och skolföreståndare. Utöver det uppges lärare av olika slag vara svårrekryterade. Lärare som nämns i årets enkät är bland annat specialklasslärare, träslöjdslärare, lågstadielärare och lektor i matematik och kemi.

Inom den statliga sektorn bedöms enstaka yrkesgrupper som diplomingenjörer och juridiska specialister bli svårast att få tag på. Också ekonomi-, personal- och enhetschefer samt förmän bedöms vara svåra att rekrytera.

Många anställda i den privata sektorn fortbildar sig

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 44 procent av de anställda inom det privata näringslivet beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året, vilket är den högsta andelen som uppmätts i ÅSUBs arbetsmarknadsbarometer. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna finans- och försäkring samt företagstjänster där minst hälften av personalen beräknas få tillfälle att fortbilda sig under året. Inom den offentliga sektorn beräknas fortbildningsfrekvensen uppgå till 51 procent.

Knappt 620 personer förväntas lämna arbetsmarknaden i år

Vi förväntar oss att cirka 390 personer kommer att gå i pension både innevarande år och nästkommande år. Vid tidpunkten för förfrågan var ytterligare cirka 230 avgångar som inte berodde på pensionering kända.

Kontaktperson: 

Robin Lähde

+358 (0)18 25496
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden