Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn våren 2007

Utvecklingen av kommunernas ekonomi har under de senaste åren varit svag, men boksluten för år 2006 är betydligt ljusare än budgeterna för samma år. Nettoutgifterna för verksamheten ökade även år 2006, men långsammare än skattefinansieringen. Detta innebar att kommunernas årsbidrag steg kraftigt och att det budgeterade underskottet för de åländska kommunerna sammantaget istället blev ett överskott om ca 3,5 miljoner euro. Enligt kommunernas budgeter för i år beräknas dock nettodriftskostnaderna för verksamheten igen öka snabbare än skattefinansieringen. Kommunernas årsbidrag beräknas sålunda minska och överskottet från år 2006 åter förbytas till ett underskott.År 2008 förväntas skattefinansieringen öka med hela 14,7 procent, vilket främst kan förklaras med att landskapsandelarna enligt den nya landskapsandelsmodellen förväntas öka med ca 53 procent (skatteinkomsterna med 4,6 procent).

En lite närmare titt på utvecklingen av skatteinkomsterna visar att dessa inkomster preliminärt ökade med 6,9 procent år 2006. I absoluta tal beräknas inkomsterna från förvärvsskatterna öka mest. Även skatterna från företagssektorn förväntas ha ökat enligt prognosen, till 9,84 miljoner euro för hela Åland. Samfundsskatterna för 2006 kan dock komma att bli uppåt en miljon euro högre än prognosen, boksluten för de större företagen har utvecklats mycket positivt.

För innevarande år ser utvecklingen inte fullt lika ljus ut. Totalt beräknas skatteinkomsterna öka med 1,3 procent i år. Förvärvsinkomstskatterna förväntas öka endast marginellt, vilket kan förklaras med återinförandet av det allmänna avdraget i år. Även skatterna från företagssektorn förväntas öka, dock inte lika snabbt som ifjol, medan fastighetsskatterna förväntas sjunka på grund av att vissa kommuner valt att sänka skattesatserna.

Prognoserna för år 2008 visar på en total ökning av skatteinkomsterna på 4,6 procent. Förvärvsinkomstskatterna förutspås öka snabbast både i absoluta tal och procentuellt. Kommunernas samfundskatter och fastighetsskatterna uppskattas öka med ca 4 procent vardera.

När det gäller landskapsandelarna till kommunerna bereds en större reform av hela systemet inför år 2008. Det föreslagna nya landskapsandelssystemet bygger till stora delar på samma principer som nu gällande modell. Landskapsandelarna för driften beräknas på kalkylerade grunder och baseras även i fortsättningen till stor del på antal invånare och åldersstrukturen i kommunerna. Även målsättningarna är de samma, att stärka den kommunala självstyrelsen och stimulera ekonomiskt tänkande.

Jämförelsen mellan det nya och det gamla systemet visar att det framför allt är de uppgiftsbase rade andelarna, och då främst andelarna för socialvården och grundskolan, som ökar i betydelse. De allmänna andelarna, som tidigare minskat i betydelse, har i det närmaste fördubblats. Det totala beloppet för skattekompletteringen ökar också, framför allt för att utjämningsdelen försvinner och ingen kommun längre betalar in till systemet. Att kommunerna framöver enligt förslaget skulle kompenseras för alla avdrag i kommunalbeskattningen, där avdragen är högre på Åland än i Riket, kommer också att få stor betydelse för kommunerna.

Hela rapporten kan du läsa här.