Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn våren 2002

Den åländska ekonomin har vuxit stadigt alltsedan år 1996. ÅSUBs preliminära beräkningar av Ålands BNP visar en tillväxt på 3,2 procent för år 2000 och 3,9 procent för år 2001. Den internationella konjunkturavmattningen verkar således inte ha påverkat nivån för den åländska totalproduktionen i någon större omfattning, endast en försiktig avmattning kan skönjas. Orsaken torde stå att finna i att Åland utgör en utpräglad tjänsteekonomi där effekterna av en allmän konjunkturnedgång ofta mildras både vad gäller tid och omfattning. För i år har BNP-tillväxten kalkylerats till ca 2,7 procent för att sjunka snabbare under nästa år. Den offentliga sektorns andel av BNP har vuxit under de senaste åren. Bedömningen bygger på antagandet att färjrederierna inte flaggar ut något tonnage under året. Förändringarna i sjöfartspolitiken har dock beaktats.

Sysselsättningsläget på Åland är fortfarande mycket gott, arbetslöshetsgraden har fortsatt att sjunka. Bostadsproduktionen har ökat de senaste åren och därmed skapat förutsättningar för en ökad inflyttning. De åländska hushållen verkar inte ha reagerat nämnvärt på fjolårets konjunkturnedgång. Nybilsförsäljningen har visserligen minskat, men i övrigt verkar inte efterfrågan på sällanköpsvaror ha gått ner. På kort sikt ser det allmänna läget sålunda mycket ljust ut.

ÅSUBs konjunkturbarometer som sammanställts på basen av läget vårvintern 2002 visar på en mer positiv framtidstro bland de åländska företagen med förväntningar om förbättrad lönsamhet och större bruttomarginaler jämfört med resultatet från höstens konjunkturbedömning. Förväntningarna är speciellt positiva inom branscherna övrig industri och övriga tjänster, medan läget inte ser lika positivt ut för primärnäringarna, byggverksamheten samt hotell- och restaurangbranschen.

Många frågor som rör sjöfartsbranschen är dock fortfarande öppna. Lönsamheten inom näringen har kunnat förbättras på kort sikt, men de lägre marginalerna inom tax free-försäljningen i kombination med betydligt lägre driftskostnader för konkurrentländernas färjetonnage kringskär på sikt verksamhetsförutsättningarna för passagerarsjöfarten under finsk och åländsk flagg. Det är inte lätt att på medellång sikt hitta någon naturlig tillväxtbransch som skulle kunna kompensera en negativ utveckling inom den volymmässigt betydande sjötransportbranschen.

Kommunernas sammantagna skatteintäkter sjönk år 1999 till följd av ökade avdrag från förvärvsinkomsterna och en svag utveckling av samfundsskatterna. Om man ser till skattefinansieringen som helhet, det vill säga om även landskapsandelarna beaktas, har utvecklingen varit relativt stabil fram till 2001. I år förväntas skattefinansieringen sjunka, främst till följd av den kvittning av momsåterkravet från kommunerna mot deras andel av samfundsskatterna, som beskrivits i rapporten. Reformen innebär trots kvittningsförfarandet att kommunernas skatteintäkter sjunker och möjligheterna att beskatta kringskärs.

De statliga reformerna på beskattningsområdet med sänkta andelar till kommunsektorn från företagsbeskattningen och ökande avdrag från förvärvsinkomsterna innebär att stor osäkerhet om skatteintäkternas utveckling framöver. Till ovissheten gällande statens agerande bör läggas den osäkerhet som råder om färjsjöfartens framtida utveckling och storleken på skatteintäkterna från den branschen framöver. De förändrade förutsättningarna ställer höga krav på de kommunala beslutsfattarna framöver.

Den här rapporten har även i ett särskilt kapitel granskat åldersstrukturen bland de kommunalt anställda på Åland. Långsiktigt utgör kommunernas arbetskraftsförsörjning och finansieringen av de framtida pensionärerna en utmaning. Antalet personer som går i pension från den kommunala sektorn ökar kontinuerligt de närmaste 15 åren. Eftersom situationen är likartad såväl inom övriga delar av den offentliga sektorn som bland de privata arbetsgivarna gäller det för kommunerna att utveckla de kommunala arbetsplatserna till attraktiva alternativ för de kommande generationerna på arbetsmarknaden.

Hela rapporten kan laddas ner här.

 

Ämnesområden