Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn våren 2004

Den försiktiga uppgången i den internationella konjunkturen som kunde skönjas under hösten har blivit allt starkare och tydligare. Världsekonomin är åter mer expansiv och tillväxten i den globala produktionen förväntas stiga med minst fyra procent under innevarande år.

Den åländska ekonomin står för närvarande inför betydande utmaningar: Hur kommer näringslivet att klara av de förändringar som EU-utvidgningen medför? Alla effekter av de förändrade förutsättningarna kommer dock inte att framträda under det här året, riktigt kännbara torde de bli först om ett par år. Det mesta pekar dock i dag på att sjöfartens
betydelse för Ålands BNP kommer att minska framöver. BNP-tillväxten för Åland beräknas stanna kring 2 procent i år - en halvering från fjolårets starka tillväxt på 4,1 procent. Förändringen i arbetsmarknadssituationen blev allt tydligare under år 2003. Efter åtta år med sjunkande arbetslöshet, steg den öppna arbetslösheten med 0,1 procentenheter till 1,9 procent av arbetskraften, vilket dock är bra siffror i jämförelse med omgivande regioner. Den trots allt negativa trenden märks även i antalet lediga platser. Den allmänna konjunkturbilden inom näringslivet präglas av försiktighet och konsolidering. Under det här året genomförs ändå fortsatta investeringar, på lite längre sikt är investeringsplanerna
mindre omfattande.

Kommunernas skatteinkomster sjönk med hela 4,8 procent år 2002. Förklaringen står i sin helhet att finna i samfundsskatterna, där den andel som tillfaller kommunerna sjönk samtidigt som vinstutvecklingen inom företagssektorn var negativ. Att kommunsektorns andel sjönk så kraftigt beror på att fördelningen av samfundsskatterna utgjorde en del
i den reform där det så kallade momsåterkravet från kommunernas slopades. Även för fjolåret pekar de preliminära beräkningarna mot en svag utveckling av kommunernas skatteinkomster. Den nominella tillväxten stannade enligt kalkylerna på 0,2 procent och beaktas inflationen så blev tillväxten negativ, eller -0,4 procent. Utvecklingen av skatteinkomsterna för innevarande år ser lite ljusare ut. För det här året präglas emellertid skattefinansieringen (skatteinkomsterna och landskapsandelarna sammantaget) av att det allmänna avdraget slopats och av de omläggningar av landskapsandelarna som hänger samman med den reformen. Enligt kalkylen kommer den totala skattefinansieringen för år 2005 fortfarande att vara lägre än för år 2001.

Landskapsandelarna som tidigare varit en säker och sakta växande inkomstkälla för kommunsektorn sjunker enligt de preliminära beräkningarna och utvecklingen av samfundsskatterna är osäker. Även skatteutjämningen påverkas negativt av sjunkande samfundsskatteandelar. Sviktande skatteinkomster drabbar på så vis kommunsektorn dubbelt. När det slutligen gäller utvecklingen av förvärvsinkomstskatterna är den tillväxt som kalkylerats beroende av att avdragen inte utökas från statens sida, något som har hittills gjorts regelmässigt varje år. Skattefinansieringen följer i dagsläget inte utvecklingen av utgifterna inom kommunsektorn.

Hela rapporten kan läsas här.

Ämnesområden