Medborgarundersökning: Mariehamn - hösten 2019

Syftet med medborgarundersökningen är att kartlägga medborgarnas uppfattningar om att leva och bo i Mariehamn (helhetsbetyget Nöjd-Region-Index), deras bedömningar av stadens verksamheter (helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index) och syn på möjligheterna till inflytande (helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index).

Analysen ger en helhetsbild som visar vilka områden eller delar borde prioriteras för att kunna förbättra helhetsbetyget som medborgarna ger sin stad. Dessutom ger analysen konkreta mått för uppföljning av effekterna av olika åtgärder i praktiken. Målsättningen för analysen är att bidra med sådant underlag för tjänstemännens och politikernas beslutsfattande som på ett konkret sätt förmedlar medborgarnas uppfattningar och önskemål gällande staden och stadens verksamheter.

Rapporten är den tredje i sitt slag. De tidigare undersökningarna genomfördes 2012 och 2015, vilket ger oss möjlighet att följa upp förändringar som skett över tid. Totalt 506 medborgare i Mariehamn tyckte till om sin stad och dess verksamheter.

Mariehamn som en plats att leva och bo på

Invånarnas bedömning av Mariehamn som en plats att leva på gav ett sammanfattande betyg (NRI) 78, vilket tolkas som att medborgarna är mycket nöjda. Med hjälp av en prioriteringsmatris visade vi att om man vill höja helhetsbetyget för hur det är att leva och bo i Mariehamn bör man prioritera delområden bostäder och kommunikationer. Fritidsmöjligheter och utbildningsmöjligheter blev de faktorer som bör förbättras om möjligt. De faktor som enligt schemat kan ges lägre prioritet är kommersiellt utbud och arbetsmöjligheter. Undersökningen fann att faktorn som helst bör bevaras är trygghet.

De tre faktorer som fick högst betyg var utbildningsmöjligheter, trygghet och fritidsmöjligheter. Sämst betyg fick delområdet bostäder

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att resultaten för Mariehamn som en plats att leva och bo på är relativt oförändrade i förhållande till resultaten år 2015.

Stadens verksamheter

Vi fann att invånarnas sammanfattande bedömning av stadens verksamheter (NMI) var 69, vilket kan översättas till att invånarna är ”nöjda”. De verksamheter som bör prioriteras är renhållning och sophämtning, verksamhet som bör förbättras om möjligt är kultur. Delområdet kultur fick dock ett högt medelbetyg både i årets och i den förra undersökningen (2015). Verksamheter som kan ges lägre prioritet är äldreomsorgen, stöd för utsatta personer, miljöarbete samt gator och vägar. Flera verksamheter bör bevaras som de är. Dessa är idrotts- och motionsanläggningar, grundskolan samt vatten och avlopp. Tre verksamheter visade sig ha en obefintlig eller försumlig påverkan på helhetsbetyget; räddningstjänsten, barnomsorgen samt gång- och cykelvägar.

De fyra verksamheter som fick bäst betyg var räddningstjänsten, vatten och avlopp samt kultur, medan äldreomsorgen fick sämst betyg.  

När det gäller delområdens påverkan på helhetsbetyget, NMI, fann denna studie relativt stora förändringar sedan 2015.

Invånarnas möjlighet till inflytande

Det sammanfattande betyget (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till påverkan och inflytande i Mariehamn nådde hösten 2019 inte upp till gränsen för ”nöjd” utan stannade på 52.

Undersökningen visade att områdena förtroende och påverkan bör prioriteras om syftet är att stärka helhetsbetyget (NII). Ingen faktor hamnade inom sektorerna förbättras om möjligt eller lägre prioritet. Inom sektorn bevara hamnade delområdena information och kontakt

Bäst betyg fick delområdet kontakt, medan faktorn påverkan fick sämst betyg.

Helhetsbetyget för inflytande (NII) var sämre än helhetsbetygen för Mariehamn som en plats att leva och bo på (NRI) eller för stadens verksamheter (NMI). Dessutom sjönk NII ytterligare i förhållande till resultaten 2012 (55) och 2015 (54).

Enskilda frågor och områden

När det gäller enskilda frågor och områden fick vi statistiskt säkerställda förändringar i förhållande till svaren från den föregående undersökningen som gjordes 2015.

Bland de äldsta svarande (64–84 år) konstaterades en statistiskt säkerställd försämring av helhetsbetyget för Mariehamn som en plats att leva och bo på (NRI). De äldsta svarande och kvinnor rapporterade även försämrade resultat för faktorerna rekommendation och kommunikationer. De yngsta svarande (18–44 år) rapporterade lägre medelbetyg för trygghet. Männen rapporterade försämrade betyg för rekommendation, utbildningsmöjligheter, kommunikationer, kommersiellt utbud och trygghet.

För stadens verksamheter fanns förbättrade resultat bland annat inom delområden grundskolan, gång- och cykelvägar samt gator och vägar. Ett försämrat resultat konstaterades för äldreomsorgen hos både kvinnor och män samt i alla åldersgrupper. De äldsta svarande (65–84 år) rapporterade dessutom lägre medelbetyg för idrotts- och motionsanläggningar samt miljöarbete, medan de yngsta svarande (18–44 år) rapporterade förbättrade resultat för kultur.

Bland de yngsta svarande (18–44 år) konstaterades en statistiskt säkerställd försämring av helhetsbetyget för inflytande (NII). Bland 45–64-åringar upplevdes både information och kontakt som markant bättre i den här undersökningen jämfört med det motsvarande resultatet 2015. Även kvinnorna rapporterade förbättrade resultat för delområdet kontakt.

Hela rapporten finns att läsa på länken nedan.

Kontaktperson: 

Sanna Roos

+358 (0)18 25489
sanna.roos@asub.ax

Ämnesområden