Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn våren 2009

Prognoskurvorna för den globala ekonomiska utvecklingen började peka allt brantare nedåt under hösten 2008.  Sedan dess har konjunkturnedgången accelererat och blivit mer omfattande än de flesta kunnat förställa sig. Nedgången i den ekonomiska tillväxten i Finland och Sverige kommer att påverka den åländska ekonomin såväl direkt som indirekt. Erfarenheten säger att starkt exportberoende industriella ekonomier som Finland och Sverige drabbas snabbt av internationella konjunkturnergångar, medan effekterna börjar synas med en viss fördröjning i den av tjänstesektorn dominerade åländska ekonomin.  

Även förutsättningarna för den offentliga sektorns ekonomi förändras med det ekonomiska läget. Tilldelningen av statliga budgetmedel genom den s.k. klumpsumman till Åland kommer att påverkas negativt av nedgången inom den finska ekonomin. Till detta kommer att den så kallade flitpengen ser ut att minska under de kommande åren. Både en svag utveckling av förvärvsinkomstskatterna, som bland annat är ett resultat av utflaggningarna, och sjunkande kapitalinkomstskatter, bidrar till den svaga utvecklingen av flitpengen.

Ett mått på kommunernas ekonomiska läge och inkomstutveckling är kommunernas samlade skattefinansiering. Med kommunernas skattefinansiering menas kommunernas skatteinkomster och landskapsandelar sammanslaget.

I år beräknas skattefinansieringen öka med nästan 7 procent, landskapsandelarna förväntas öka med cirka 10 procent och skatteinkomsterna med lite över 5 procent. Skatterna ökar dock i den här omfattningen endast om landskapet följer Rikets modell och höjer den andel av samfundsskatterna som kommunerna får. Regeringen i Helsingfors har nämligen kommit med ett förslag om att kommunsektorns andel av samfundsskatterna under perioden 2009-2011 tillfälligt ska höjas från 22,03 till 32,03 procent av skatteinkomsterna. Höjningen görs på bekostnad av statens andel av de här skatterna, och görs för att motverka det inkomstras som kommunerna i Riket just nu upplever till följd av konjunkturnedgången. Om Landskapsregeringen väljer att inte följa rikets förslag beräknas de samlade skatteinkomsterna stanna på ungefär samma nivå i år som ifjol.

Enligt ÅSUBs prognoser för 2010 uppskattas skattefinansieringen öka med knappt 2 procent, eller runt 2 miljoner euro. Landskapsandelarna beräknas öka med 4 procent, medan tillväxten i skatteinkomsterna stannar på knappt en procent. Förvärvsinkomsterna beräknas växa relativt långsamt nästa år på grund av svag utveckling av lönesumman och sysselsättningen. Utflaggningarna av passagerarfartyg påverkar kommunernas inkomster från förvärvsinkomstskatterna negativt. Därtill medför det höjda grundavdraget i kommunalbeskattningen, som är en del av stimulanspaketet från regeringen i Helsingfors, att tillväxten i förvärvsinkomstskatterna beräknas bli svag, runt en procent eller 0,7 miljoner euro. Stimulansåtgärderna för hushållssektorn påverkar således de åländska kommunernas inkomster negativt. Inkomstkatterna från företagssektorn bedöms stanna på ungefär samma nivå år 2010 som i år.

Hela rapporten kan du läsa här.