Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2021

Åland har blivit mer ojämlikt. Åtminstone enligt de mått som används på inkomstspridning. Vad gäller ekonomisk utsatthet ligger 16,6 procent av hushållen under den relativa fattigdomsgränsen och ensamstående med två barn löper störst risk att hamna under fattigdomsgränsen. Sedan 2004 har ekonomisk utsatthet bland äldre (över 70 år) minskat, medan unga män (18–29 år) är den grupp som fått se sin position försämras mest. 

Denna rapport är en uppföljning av ÅSUB:s tidigare utredningar Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland (ÅSUB Rapport 2007:5, 2015:2 och 2018:6). Den första byggde på individmaterial från 2004, den andra från 2012 och den tredje från 2016. Föreliggande rapport i sin tur bygger på uppgifter från 2021 som är de senast tillgängliga för vår analys. Analyserna genomförs på ett sätt som möjliggör jämförelser mellan resultaten från de tidigare studierna.

Liksom tidigare är syftet att undersöka hur den del av det sociala trygghetssystemet som faller under Ålands lagstiftningsbehörighet fungerar i praktiken och i vilken mån de olika bidragen minskar risken för relativ fattigdom. De främsta bidragsformerna som analyseras är barnbidrag, bostadsbidrag, utkomststöd samt underhållsbidrag. Analysens syfte är att på ett övergripande plan redogöra för trender, förändringar och samband i det skattefria bidragssystemets betydelse för olika hushållstyper och även i vissa fall för åldersgrupper och kön. Ett annat viktigt mål med utredningen är att synliggöra hur eventuella ändringar i bidragen som analyseras eventuellt påverkat utfallet för de ekonomiskt utsatta hushållen på Åland.

Åland mer ojämlikt sett till inkomstfördelning

I rapporten analyseras fördelningen av inkomster och ekonomiska resurser samt förändringar i inkomstfördelningen. Enligt de mått som används på inkomstspridning (bland annat ginikoefficient) har Åland blivit mer ojämlikt. Sedan 2016 har det rikaste skiktets andel av de totala nettoinkomsterna på Åland ökat. Samtidigt har andelen av hushållens totala nettoinkomster som tillföll den fattigaste tiondelen av hushållen ändrats endast marginellt. Andelen av brutto-, netto-, och disponibla inkomsten hos de 40 procent av hushållen med lägst inkomster förblev oförändrad år 2021. En mycket liten grupp av hushåll har ingen inkomst; 93 hushåll år 2021 (0,7 procent av alla hushåll på Åland).

Figur: Fördelning av hushållens nettoinkomster per decil (tiondedel)

Minskad andel hushåll med utkomststöd, ökad andel med bostadsbidrag

Resultaten visar att sambandet mellan arbetslöshet och andelen hushåll med utkomststöd är relativt svag, medan sambandet mellan arbetslöshet och andelen hushåll med allmänt bostadsbidrag är starkt. Arbetslöshet är med andra ord en viktig förklaringsfaktor till förändringar i andelen hushåll med bostadsbidrag. Anmärkningsvärt är att de övergripande trenderna i utkomststöd och arbetslöshet går åt motsatta håll, det vill säga andelen hushåll med utkomststöd har minskat, medan arbetslöshetsgraden har ökat. Under de senaste åren har arbetslöshetstalet varit större än andelen utkomststödtagare på Åland, medan andelen utkomststödstagare varit större än arbetslöshetstalet i Finland.

Andelen hushåll under den relativa fattigdomsgränsen har minskat något

Fattigdomsgränserna räknas ut genom att ta hänsyn till hushållens sammansättning som i sin tur påverkar vad inkomsterna räcker till för. Det finns många beräkningsmetoder för dessa gränser. Enligt den beräkningsmetod som använts i ÅSUB:s rapporter (baserad på den så kallade OECD-skalan och 60 procent av medianen av nettoinkomsten) låg 16,6 procent av hushållen under den relativa fattigdomsgränsen år 2021. Uttryckt i euro innebar det en nettoinkomst på 16 544 på årsbasis för ett enpersonshushåll. Motsvarande gräns var 18,1 procent år 2004, 17,3 år 2012 och 17,1 procent år 2016..

Ensamstående med två barn löper störst risk att hamna under fattigdomsgränsen

Utredningen visar att ensamstående med två barn löper störst risk att hamna under fattigdomsgränsen räknad på nettoinkomsten innan tillskottet av skattefria bidrag. Dessutom låg cirka vart fjärde ensamhushåll under den relativa fattigdomsgränsen år 2021. Ensamboende kvinnornas ställning har förbättrats och sedan 2004 har andelen under den relativa fattigdomsgränsen efter skattefria transfereringar sjunkit från 31 procent till 22 procent år 2021. Motsvarande andel för ensamboende män har varit 21 respektive 20 procent.

Fortsatt låg nyttjandegrad av utkomststöd på Åland

På Åland har andelen utkomststödtagare varit relativt stabil (2,5 % 2021). Majoriteten av utkomststödtagare på Åland är ensamboende och andelen arbetslösa bland utkomststödmottagare har ökat sedan 2016.

Sammanlagt 443 hushåll beviljades utkomststöd år 2021 (467 år 2016). Den största gruppen bland mottagare av utkomststöd är ensamboende män (42 procent) följda av ensamboende kvinnor (27 procent) och ensamstående kvinnor med barn (13 procent).

I utredningen analyseras även de skattefria bidragens effekter på hushållens nettoinkomst stegvis för varje bidragsform samt till och med den slutliga disponibla inkomsten bland de hushåll som erhållit utkomststöd. Bidragens omfördelningseffekt var svagare år 2021 jämfört med år 2016. En tydlig utveckling har varit en lägre nivå på nettoinkomst i hushåll med utkomststöd sedan 2016. Med andra ord är avståndet till fattigdomsgränsen för de flesta hushållssammansättningar längre år 2021 än år 2016. Ingen av de hushållssammansättningar som analyserats i den här undersökningen och som erhållit utkomststöd nådde över gränsen för låg ekonomisk standard 2021 efter att de skattefria transfereringarna beaktats i beräkningarna.

Figur: Avståndet (%) till den relativa fattigdomsgränsen bland hushåll bestående av ensamstående utkomststödtagare med två barn 2004–2021 (efter bidrag)

Rapporten (som du hittar i sin helhet längst ner på sidan här) återger i detalj hur de olika inkomst- och bidragsslagen stegvis förändrar avståndet till den relativa fattigdomsgränsen bland hushåll med utkomststöd. Resultaten visar att samtliga hushållssammansättningar med utkomststöd placerar sig under den relativa fattigdomsgränsen år 2021. Generellt kan noteras att nettoinkomsternas andel av de disponibla inkomsterna var relativt liten år 2021, vilket indikerar att utgångsläget bland hushåll med utkomststöd var ekonomiskt mer utsatt år 2021 jämfört med ÅSUB:s tidigare undersökningar med material från 2004, 2012 och 2016.

Sammanfattningsvis

Mot bakgrund av det som framkommit i utredningen blir de övergripande policyrekommendationerna bland annat följande:

• Utvecklingen av de sjunkande nettoinkomsterna behöver följas upp på ett systematiskt sätt. De sjunkande nettoinkomsterna kan relativt tydligt avläsas i synnerhet bland ensamboende och ensamförsörjarhushåll med utkomststöd sedan 2004.
• Beroendet av det allmänna bostadsbidraget har ökat och eventuella ändringar i bidraget kan ha stora effekter i vissa ekonomiskt utsatta hushåll. Effekterna av de förändringar som nyligen har genomförts och som planeras för framtiden behöver grundligt beräknas för att kunna uppskatta följderna som uppstår för ekonomiskt utsatta hushåll. Till exempel kan lagförändringen om att inte bevilja allmänt bostadsbidrag för ägarbostäder (2025) öka utsattheten i de hushåll som har bostadslån och utökade svårigheter att betala tillbaka det.
• Regelbunden och systematisk justering av de skattefria bidragsnivåerna bör övervägas. Reglerade uppjusteringar av stödbeloppen skulle även öka transparensen i bidragssystemet överlag. Till exempel kunde en allmän justering av barnrelaterade bidrag (barnbidrag, ensamförsörjartillägg) delvis hjälpa vissa hushållsammansättningar att nå närmare den relativa fattigdomsgränsen.
• Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand med syftet att trygga en persons och familjs utkomst. Vikten av utkomststödet och tillämpningen kring beviljandet av stödet bör uppmärksammas på ett systematiskt och målmedvetet sätt. Eventuellt finns det faktorer vid tillämpningen och/eller informationen om utkomststödet som leder till den låga utnyttjandegraden.
• Det är viktigt att i beräkningarna beakta inflationen som drabbar hushåll som är ekonomiskt utsatta hårdast. Alternativa verktyg för att beakta prisökningen och dess effekter bland ekonomiskt utsatta hushåll behöver utvecklas.

Hela rapporten om ekonomisk utsatthet och social trygghet 2021 finns tillgänglig nedan.